Det är ofta brist på blod trots att transfusioner årligen räddar otaliga liv. Att ansvariga för den svenska sjukvården inte gör allt den kan för att säkra tillgången är därför anmärkningsvärt. 

Cirka 100 000 svenskar behöver varje år få blod. I snitt behövs en påse i minuten, dygnet runt, året runt. Blod kan inte framställas på konstgjord väg. För att klara behovet är därför sjukvården beroende av att människor väljer att donera. 

Just nu är det brist på blodgrupp noll negativ, som kan ges till alla som behöver blod, i hela landet och särskilt i Sörmland, vilket både P4 Sörmland och tidningen (EK 2/8) rapporterat om. Skälet till bristen den här gången är vården av de personer som skadats i samband med den senaste tidens gängskjutningar. Men lagren av blod är inte stora. Brist kan även uppstå efter en stor trafikolycka eller akuta blödningar i samband med förlossningar.

I dag är cirka 3 procent av befolkningen blodgivare. De behöver bli fler. 2022 ökade visserligen intresset: 48 318 personer anmälde sig, en ökning med 11 procent jämfört med 2021. Ännu fler slutade dock att ge blod vilket sammantaget ledde till en minskning. 

Vem som får eller nekas ge blod har varierat över tid och mellan regionerna. Vad som anses utgöra en risk har hittills reglerats på gruppnivå och gällt i hela landet. Nu har dock regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en metod som möjliggör en individbaserad riskbedömning. Det kommer bland annat öppna för fler män som har sex med män att ge blod. De har länge omfattats av särskilda regler som innebär att de måste avstå från sex i ett halvår innan de får ge blod – även om de exempelvis lever i ett långvarigt monogamt förhållande.

Uppdraget är ett steg i rätt riktning. Men fler kan tas. 

För att få ge blod behöver man fylla i en skriftlig hälsodeklaration som bara finns på svenska i 20 av landets 21 regioner. Region Stockholm har tagit fram en engelsk version av deklarationen och ett utbildningsmaterial till personalen. I dag ger 800 personer som fyllt i den engelska versionen regelbundet blod. (GP 24/7)

Västra Götalandsregionen (VGR) som saknade 5 000 blodgivare 2022 har planer att gå i Stockholms fotspår. Regionen väntar på att det tas fram en nationell version av deklarationen och utbildningsmaterialet. Kravet är rimligt. Det är onödigt att ta fram 21 olika versioner. Intresset från en majoritet av regionerna att införa en engelsk version är dock svalt enligt en enkät GP utfört. (Region Sörmland svarade inte). 

Att erbjuda en engelsk hälsodeklaration kräver en del av den enskilda regionen. Men det vore inte en omöjlighet att inleda ett samarbete över regiongränserna i dessa frågor. Exempelvis att man skapar en gemensam enhet för bedömning av deklarationerna. Då skulle man inte behöva begränsa sig till engelska. Personalen skulle kunna ha kompetens att förstå fler språk. 

Blod behövs i stora delar av sjukvården. Att personer, som kan och vill ge blod, ges kalla handen enbart på grund av sina språkkunskaper är rent ut sagt korkat.