Är sophämtningstider viktigare än bakterier i vattnet?

Vi kan inte längre utgå från att vi alltid har tillgång till billigt, rent och friskt kommunalt vatten i kranen.

Vi kan inte längre utgå från att vi alltid har tillgång till billigt, rent och friskt kommunalt vatten i kranen.

Foto: Larsen, Håkon Mosvold

Ledare2022-10-20 19:47
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Sedan Eskilstuna Energi och Miljös senaste kontroll visat på halter av koliforma bakterier i delar av Eskilstunas VA-nät rekommenderas invånarna i Kjula, Ramshammar, Svista, Hagnestahill och Gredbylund att koka sitt vatten innan de dricker det. 

Det är i skrivande stund inte utrett vad läckan i Eskilstuna beror på. Det brukar ta tid att hitta orsaken. Men redan nu går det att konstatera att Eskilstuna Energi och Miljö inte har förberett tillräckligt väl för hur de ska agera när läckan är ett faktum. Under onsdagen valde bolaget att skicka ut ett pressmeddelande, lägga ut information på sin webbsida och sprida informationen via sina egna sociala medier.

Att kommentatorsfälten fylldes med kritik från de boende i de berörda områdena är inte märkligt. Långt ifrån alla följer Energi och Miljö i sociala medier. Det är heller inte självklart för alla att ta del av lokalmedias rapportering i realtid. Under onsdagskvällen låg dessutom webbsidan nere.

Företaget har dessutom en annan och mer direkt möjlighet att nå ut till sina kunder. På webbsidan uppmanas man att ansluta sig till bolagets sms-tjänst så att man kan hålla sig uppdaterad om "planerade och oplanerade strömavbrott och ändrade sophämtningstider”. Tjänsten omfattar uppenbarligen inte bakterier i vattnet som kan utgöra en fara för hälsan. Något SMS skickades därför inte ut. 

Miljö och Energis VA-chef Markus Nylander håller delvis med om kritiken och säger till Eskilstuna-Kurirens reporter att de ska se över om de kan förbättra informationen. 

Frågan är varför man inte redan har krisplanerna på plats? Att det kommer in bakterier i VA-nätet är ett så sannolikt scenario så att man måste ha insett att det kan ske. 

Eftersatt underhåll och gamla VA-nät har bidragit till att Sveriges kommuners årliga investeringsbehov i VA-näten ökat från 16 till 23 miljarder kronor de senaste åren. 

I likhet med el-priserna kan vi inte längre räkna med billigt vatten. Branschorganisationen Svenskt Vatten beräknar exempelvis att VA-taxorna i Sveriges kommuner i snitt kommer att behöva fördubblas i dagens penningvärde till 2040. 

Det finns dock stora skillnader mellan nätens kvalitet och behoven av investeringar. Det återspeglar sig i VA-taxorna. I den årliga Nils Holgerssonrapporten jämförs VA- kostnaderna för en typlägenhet på 67 kvadratmeter. I Sörmland hade Eskilstuna 2021 det lägsta priset med en kostnad på 3 419 kronor per år. I Flen, som har det högsta priset bland länets kommuner, är det mer än dubbelt så dyrt. Årskostnaden uppgår till 7 133 kronor.

Men det är som sagt inte bara priset som räknas. I Eskilstuna låg priset still mellan 2020 och 2021, i Flen ökade det med 2,7 procent. Men det är inget mot Trosa där priset ökade med 18,7 procent på ett år.

Vill man vara positiv kan man konstatera att det, i jämförelse med grannkommunerna, finns utrymme att höja taxorna i Eskilstuna. Det kan behövas om invånarna även i fortsättningen ska kunna räkna med att det finns rent och friskt vatten i kranen.