Det konsumenten alltför ofta far illa av blir inte bättre av etiketten e-handel.  Lika lite som förr är det en fördel att handla på kredit till mycket höga räntor – och med stor risk för påminnelseavgifter, inkasso, kronofogde och andra betalningssvårigheter.

Men just det slaget av kreditgivning finns ibland i affärsmodellen, inte bara i sådana näringslivets avarter som snabblåneföretagen. (Vad dessa går för skriver dagens gästkrönikör om.)

Finansinspektionen kom nyligen med en analys av vilka konsumenter som oftare hamnar i betalningssvårigheter efter att ha handlat på kredit – och vilka slags finansföretag som ofta är inblandade. Rapporten ger inte en vacker bild av affärsmodeller hos en del av nischbankerna – samt andra finansbolag som övertar fakturor så att det i praktiken blir dyra avbetalningsköp.

Det är ofta yngre personer, med inte så höga inkomster, som hamnar i kläm, för inte så väldigt stora köp på nätet. Det blir dyrt för dem som redan förut har bräcklig ekonomi.

Butiken eller handelsföretaget kan sälja med betalning senare, efter faktura. Handelsföretaget kan sedan betala provision  för att lyfta över risken på ett finansbolag som övertar fordran på konsumenten. Många betalar snabbt till finansbolaget. Men bolaget lockar samtidigt en mindre del av köparna, som har mer knalt med pengar, att betala senare. Det blir då ett lån med påfallande hög ränta.

Vinsten på de höga räntorna samt påminnelseavgifter som ökar skulden ska enligt affärsmodellen med råge väga upp att en del av konsumenterna i slutändan inte betalar – eller gör det först efter påstötning från kronofogden. Det är inte snyggt. Konsumenter gör klokt i att undvika att dras in i denna skuldfälla.

Som nyhetsbyrån TT konstaterat handlar detta till stor del om ett visst företag, Klarna Bank AB, numera störst i Sverige på att köpa upp fakturor från handeln och ta hand om betalningarna. Klarna expanderar i fler länder och vill ses som en framgångssaga med läckra utsikter på aktiemarknaden.

Men intäktskällorna är främst två, att handeln betalar för att få lämna ifrån sig sina fakturor, samt att så många som möjligt av konsumenterna ska betala stegvis och dra på sig höga räntor. En viktig del av Klarnas intäkter kommer från just det slags kreditgivning som innebär att de med sämre ekonomi pressas på högre räntor, något som också medför kreditförluster.

Som TT också uppmärksammade gick Klarna ändå med förlust 2020, på 1,4 miljarder kronor. Av tio miljarder kronor i rörelseintäkter åts anmärkningsvärda 2,5 miljarder upp av kreditförluster.

Denna inte så lysande affär finansieras bland annat med att privatpersoner sätter in pengar på kapitalkonto i Klarna Bank AB, och för detta ger staten insättningsgaranti. Den här banken finns bland de företag där expansionen och fascinationen vid e-handel tros kunna motivera en yster börskurs, fastän firman faktiskt går med förlust.

Finansinspektionen bör ha anledning till en granskning som blir mer närgången än analysen som kom i förra veckan.

Men framför allt bör konsumenter akta sig för avbetalningsfällan, även då den marknadsförs som e-handel.