Det är inte bara partyknarkarna, som vissa politiker gärna bryskt markerar mot, som riskerar att göda gängkriminalitet. Lagom till midsommar rapporteras att jordgubbsförsäljning också kan gynna den kriminella ekonomin.

Sexton myndigheter har gemensamt gjort ett tillslag mot ett antal företag som har koppling till gängledaren Ismail ”Jordgubben” Abdo, så kallad eftersom han och stora delar av hans släkt driver företag i frukt- och grönsaksbranschen. Företag, som misstänks användas för penningtvätt. 

Jordgubben, som tidigare var den "Kurdiske räven" Rawa Majids högra hand i det kriminella nätverket Foxtrot, har stort våldskapital, och misstänks ligga bakom många mord som skett i svensk gängmiljö de senaste åren. I dag leder han det kriminella nätverket Rumba.

Myndigheternas tillslag riktades inte i första hand mot "Jordgubben", utan mot olika lager, kontor, bostäder och torghandlare kopplade till honom. Många av torghandlarna saknar tillstånd att bedriva verksamhet. Företagen sköts i lokaler som inte är godkända för ändamålet. Lagerhållning sker bland annat på altaner.

Livsmedelshållningen blir därefter: "På vissa platser var det rentav äckligt. Man blev inte särskilt sugen på jordgubbar" sa till exempel Per Lundbäck, biträdande kommenderingschef i Bergslagen, till DN (15/6).

 Även något så oskyldigt som vanlig svensk midsommar är nu nedsolkat av gängen. Ismail ”Jordgubben” Abdo brer ut sig på smörgåsbordet. Kurdiska Räven raskar över isen. Dödsdansen med unga sicarios pågår även runt midsommarstången.

Den som köper jordgubbar i god tro att de är svenska, för att äta med en skvätt svensk grädde, riskerar således att skicka sina pengar rakt in i strukturerna som leder till ultravåld på våra gator. 

Tillslaget som skett innebär inget slutgiltigt stopp för Ismail ”Jordgubben” Abdos verksamhet, men Johan Sörbom, polisens nationella insatsledare slår fast att tillslag mot den kriminella ekonomin på sikt kan få påverkan på kriminaliteten. 

Han säger att den stora behållningen med insatsen är att man fått ökad kunskap om företagsstrukturerna och pengaflödena. Det underlättar fortsatt arbete. Att slå till mot näringsidkare som samarbetar med gängkriminella, har förstås även den positiva effekten att sådant beteende inte belönas.

För den som inte vill bidra till den kriminella ekonomin – vilket torde vara de flesta glada midsommarfirare – finns handfasta råd. Många av jordgubbsförsäljarna hade inga registrerade bolag. Att undvika svarthandel är ett bra första steg. Swisha exempelvis inte till någon som saknar 123-nummer, som man får som företagare.

Känns det surt att gå miste om svenska jordgubbar till kanonpris, trösta dig med att flaggan på kartongerna ofta ljuger – sällan är det fråga om bär som faktiskt kommer från Sverige. Sannolikt rör det sig om belgiska jordgubbar i lögnaktig blågul utklädnad. Undvik dem, och betala lite extra för att det går rätt till i stället. Bjud inte på blodsbär på midsommarfirandet.