Ledare: Blir yrkesfiskarna och Hjälmargösen överbeskyddade?

Från mitten av augusti blir Hjälmargösen varumärkesskyddad i hela EU. Yrkesfiskarna kring Hjälmaren har ansökt om det, och fått Livsmedelsverkets stöd. Den 26 juli klubbade EU-kommissionen beslutet.

Gösen är en förträfflig matfisk, och tas upp av yrkesfiskare i flera länder. Men ska den säljas som Hjälmargös måste den också komma från Hjälmaren. Det gäller när den inom EU fått "Skyddad geografisk beteckning" – samma slags varumärkesskydd som 2023 gavs till blåmögelosten "Sörmlands Ädel".

Totalt har nu 25 svenska produkter – 21 livsmedel, en sockerkaramell (polkagrisen från Gränna) samt tre rusmedelsblandningar av etanolsprit och vatten – fått något av de tre slag av geografiska varumärkesskydd som EU delar ut. Till de mer välkända hör falukorven, den skånska spettkakan samt löjrom från Kalix  –  liksom den från Vänern.

Bland svenska fiskar har hittills samma status uppnåtts av lappländsk fjällröding och sik från Vättern. Fast den senare måste vara rökt för att ha EU-skydd för att den verkligen är från Vättern.

Nu får vi förmodligen höra en av de vanligare klagovisorna om EU, att det är en massa byråkrati där, som petar i småsaker eller lägger sig i sådant som borde skötas lokalt. Det finns förvisso en hel del ämnen som bäst sköts av varje land för sig, eller på lägre nivå inom medlemsstaterna. Visst händer det att intressegrupper som inte fått majoriteten med sig i sitt eget land försöker lyfta saken till EU-nivå och hoppas att kommissionen då ska ta deras parti.

Men vare sig sörmländsk blåmögelost eller gös från Hjälmaren hör hemma i facket för onödig, närgången, näsvis EU-byråkrati. Vi har numera en gemensam marknad i hela EU. Den ger stora samhällsekonomiska vinster och öppnar marknadstillträde i andra länder även för många mindre företag. Men ska detta fungera bra behöver även en rad spelregler bli gemensamma, ibland genom miniminivåer för miljöstandard eller arbetslivets förhållanden.

Dessutom behöver patent och registrerade varumärken respekteras över gränserna. Stora företag, och många mindre, klarar det med stöd av andra regelverk. De behöver inga listor från Bryssel med geografiska varumärkesskydd.

Men yrkesfisket i Hjälmaren är ett exempel på varför man inom EU sedan åtskilliga år sett behovet av varumärkesskydd knutet till vissa orter, landskap – eller sjöar. Särskilt i livsmedelssektorn är många produkter starkt förknippade med ett visst geografiskt begrepp – och de odlas eller förädlas av många, vanligen små företag. De kan inte som enskilda småföretagare varumärkesskydda de geografiska beteckningar som de behöver använda när de säljer.

I flera EU-länder har det därför länge funnits mer eller mindre formella regler om geografiska avgränsningar eller ursprungsbeteckningar. I Sverige kallas till exempel en sill för strömming, förutsatt att den är fiskad norr om gränsen mellan Blekinge och Småland.

För både yrkesfiskare och andra som har kvalitetsprodukter de vill exportera, kanske till exklusiva restauranger i andra länder, är det geografiska varumärkesskyddet, som Hjälmargösen nu fått, en tillgång. I fråga om varumärken gör det dem mer jämställda med andra och större företag på den gemensamma, europeiska marknaden.

Så svaret är nej – Hjälmargösen blir inte överbeskyddad.