Flera tunga delar i januaripartiernas budget bör välkomnas rakt av. Det är kraftigt ökade anslag till kommunsektorn – sammanlagt runt 20 miljarder kronor nästa år – för att lindra den perfekta storm som blåser upp där.
Kostnaderna för kommunernas äldreomsorg stiger på grund av att de äldre blir fler. Därutöver har corona gett kommuner och regioner särskilda påfrestningar. Vården av covidsjuka har slukat resurser. Det tillsammans med patienters rädsla för smitta har gjort att annan vård har fått anstå. Att beta av den vårdskulden kostar pengar.
Utslagning av jobb och ökad arbetslöshet har samtidigt minskat kommunernas och regionernas skatteintäkter. För att undvika skattehöjningar som slår hårdast mot de lägsta inkomsterna, och sänker efterfrågan i ekonomin ytterligare, måste staten öka sitt bidrag. Det sker nu.
Välkommet är också att de höjda ersättningsnivåerna i a-kassan behålls under 2021 och 2022. Det är bra krispolitik att stärka ekonomin hos dem som har de minsta marginalerna, eftersom de pengarna går i huvudsak till konsumtion. Det är bra arbetsmarknadspolitik att den tillfälliga ersättningen vid arbetslöshet har en hög nivå, så att människor vågar lämna jobb som de vantrivs på, även när det inte finns ett nytt jobb som omedelbart väntar. Och det är bra fördelningspolitik att inte anställda är beroende av privata tilläggsförsäkringar vid arbetslöshet, eftersom dessa blir dyrast för folk som behöver dem mest.
De två sista argumenten talar för att låta den högre ersättningen i a-kassan gälla permanent, inte bara under de två kommande åren.
Men så innehåller budget även dåliga delar. Det är sänkta arbetsgivaravgifter för unga. De gör skattesystemet än mer fragmenterat och svårbegripligt samtidigt som åtgärden har dålig träffsäkerhet för att höja sysselsättningen bland unga.
En ogenomtänkt åtgärd är även sänkt skatt för alla pensionärer som har väldigt olika ekonomisk standard. Den skatteklyfta som påstås finnas mellan lön och pension är en myt, eftersom den uträkningen inte tar med de rena skattedelarna i de sociala avgifterna.
Den aviserade tillfälliga sänkningen av skatten på arbetsinkomster är inte färdigutredd till sin utformning, är tänkt att träda på våren och ge en återbäring senare under året. Skattesänkningen placeras i regeringens sammanställning i åtgärdskategorin ”Fler ska komma i arbete”. Men med tanke på åtgärdens utformning och genomförande är det svårt att se den effekten.
Så ja, januaripartierna S, MP, C och L gör grundjobbet med denna budget. De driver på de ekonomiska hjulen och motverkar en kris i kommuner och regioner. Men de är dåliga på prioriteringar och sätter sprätt på betydande belopp till väldigt liten nytta.
I Januariavtalet lovade de fyra partierna varandra och medborgarna en skattereform som förbättrar skattevillkoren för arbete, företagande och investeringar. Vilket kräver att en del andra skatter höjs. 2021 blir nu ett förlorat år för den reformen.