Kostnaderna för personalen i Eskilstunas kommunala gymnasieskolor överstiger, enligt kommunen, budgeten. Det har lett till att 26 anställda nu varslas om uppsägning.
14 av de personer som omfattas av varslet är lärare, i tyska, engelska, juridik, historia, fysik, matematik. Men varslet omfattar även yrkeslärare inom restaurang. Andra yrkesgrupper som berörs är administratörer, bibliotekarier, skolsköterskor, elevassistenter, lärarassistenter och språkhandledare.
Alla varsel behöver inte leda till att de som varslas blir av med jobbet. Kommunens mål är att så få medarbetare som möjligt ska behöva lämna sina tjänster, bland annat genom att de som nu anses som övertaliga kommer matchas mot redan lediga tjänster inom kommunen. Men ett antal personer kommer ändå att bli av med sina jobb.
Det finns flera skäl till den uppkomna situationen.
Gymnasienämnden har ett effektiviseringskrav på ungefär tre miljoner kronor. Det hade troligen varit möjligt att hantera under ett år. Men de kommunala gymnasieskolorna tappar samtidigt elever. Eftersom det finns en skolpeng knuten till varje elev innebär färre elever tappade intäkter.
”Vi måste anpassa vår organisation till de givna budgetförutsättningarna, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Lina Axelsson Kihlblom, till tidningen.
Och att budgeten måste gå ihop är det ingen som ifrågasätter.
Stötestenen är i stället hur man ska skära i kostnaderna, eller om kommunen kan hitta ytterligare pengar att skjuta till skolan.
I en personalintensiv verksamhet är det ofta enklast att skära ned personalstyrkan om man vill ha snabba resultat.
Enklare och snabbare är emellertid inte alltid den bästa lösningen när det gäller skolan. För de kortsiktiga besparingarna som uppnås när förvaltningen minskar personalstyrkan riskerar på längre sikt att leda till stora utgifter för samhället.
För förvaltningen är det naturligtvis ett mindre viktigt argument för att få budgeten att gå ihop. De har inte till uppgift att ta ansvar för samhällsutvecklingen.
Detsamma kan man varken säga om politikerna i gymnasienämnden, i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige. Det är deras ansvar att höja blicken och inse vad besluten får för konsekvenser i ett större perspektiv.
Men i stället väljer man att hasta igenom besparingarna.
Politikerna i gymnasienämnden fick exempelvis bara en dag på sig att sätta sig in i det underlag som låg till grund för beslutet om de sju nya inriktningarna för gymnasieskolan. Detta trots att det är ett beslut som innebär stora besparingar och därmed omfattande konsekvenser för skolans elever och personal.
När eleverna blir färre måste man ändå skära i kostnaderna. Men det finns olika sätt att göra detta. Att minska personalen är ett bland många.
”Vi har ju hela tiden sagt att det är bättre att göra sig av med dyra lokaler än att göra sig av med personal. Vi är inte med på noterna, men det enda svar vi får är att det inte finns några pengar,” säger exempelvis Gunilla Skogsmo, ordförande för fackförbundet Sveriges lärare i Eskilstuna till tidningen.
Kommunens svar; att det inte finns några pengar, är dock en sanning med modifikation. Det är snarare frågan om prioriteringar. Kommunen valde till exempel att bränna ett par miljoner kronor på melodifestivalen för några månader sedan.
Med en annan syn på hur kommunens pengar ska användas hade de kunnat gå till gymnasieskolan.