Nyligen gick det att läsa i tidningen att tjänstemän på barn- och utbildningsförvaltningen missat att ansöka om ett statsbidrag till gymnasial lärlingsutbildning på 2,5–3 miljoner kronor. Detta samtidigt som gymnasienämnden så sent som i juni uppgav att man hade ett prognostiserat underskott på 12,5 miljoner kronor.  

Till tidningen säger skolchefen för gymnasieskolan Fredrik Karlsson att ”tung arbetsbelastning bidrog att detta föll mellan stolarna”.

Det är inte bara bidragsansökningar som faller mellan stolarna. Det har även informationen till elever, föräldrar och personal på Årbyskolans högstadium gjort. 

Endast 20 minuter innan kommunens pressmeddelande om nedläggningen skickades ut informerades skolans personal. Många elever och föräldrar fick beskedet via media samma kväll. 

Det borde dock ha funnits tid att förankra beslutet hos personalen och att ta fram en plan för hur nedläggningen ska gå till.

Grundskolenämndens ordförande Mikael Edlund (S) uppgav tidigare i år att han arbetat med frågan ”i drygt ett år”. 

Trots det vet eleverna ännu inte vart de ska ta vägen nästa läsår (2025/2026). 

Enligt en insändare framgick det på ett föräldramöte i början av terminen att eleverna ”kommer att få välja mellan två, möjligtvis tre, utvalda (ännu okända!) skolor.”

Först den 11 oktober väntas grundskolenämnden fatta beslut om hur flytten av eleverna ska gå till. Sedan blir det snabba ryck.

Till tidningen säger Marie Mulvad Fransson, avdelningschef för grundskolan i Eskilstuna, att intentionen är att det ska hållas ett extra skolval redan i början av november. 

Enligt Mulvad Fransson arbetar förvaltningen arbetar just nu på att ta fram vilka skolor som kan erbjuda platser. Det finns ingen garanti att en elev hamnar tillsammans med sina kamrater. Det är inte praktiskt genomförbart att flytta på hela klasser eller att låta två, tre elever som önskar gå i samma klass.

Förvaltningen har med andra ord inte mycket tid att spela med – i synnerhet inte om politikerna har synpunkter på den plan som läggs fram. Då lär knappast skolvalet kunna hållas i början av november. 

Om den bristande informationen och framförhållningen beror på dålig planering, hög arbetsbelastning eller någon form av kombination lär vara osagt. Men faktum kvarstår att hanteringen har lett till mer oro än en bättre förankrad process med tydliga hållpunkter skulle ha gjort. 

Detsamma gäller även uppsägningarna inom förskolan som skedde i flera etapper. De som resulterade i att många av de anställda som jobbat längst inte fick något erbjudande om en annan tjänst i kommunen. Även denna process ledde till oro bland personalen på förskolorna.

Det yttersta ansvaret för att barn- och utbildningsförvaltningen kan sköta sina uppdrag på ett bra sätt har förvaltningschefen Lina Axelsson Kihlblom, förskolenämndens ordförande Nina Tuncer (S), grundskolenämndens ordförande Mikael Edlund (S) och gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M). 

Uppgiften om hög arbetsbelastning, att viktiga processer inte har en tydlig tidsplan, att misstag börjat ske – allt detta borde få varningssignalerna att ljuda hos varenda en av dem. De behöver göra ett bättre jobb för att säkra arbetsmiljön.