De skapar problem för invandrare och vägrar lösa dem

Maria Malmer Stenergard (M), migrationspolitisk talesperson, är kritisk till regeringens förslag till humanitär grund som ska lösa de problem som M varit med och skapat.

Maria Malmer Stenergard (M), migrationspolitisk talesperson, är kritisk till regeringens förslag till humanitär grund som ska lösa de problem som M varit med och skapat.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledare2020-12-09 18:53
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Moderaterna kallar det ”smygamnesti” – regeringens förslag till ny humanitär grund för uppehållstillstånd. De ogillar att bestämmelsen görs så pass generös att den täcker in gruppen ensamkommande unga som har fått avslag på sin asylansökan.

Det återstår att se hur lagen kommer att utformas och vilken räckvidd den får. Men ja, det som föreslås kan mycket väl få den effekten.

Är det då fråga om ett smygande? Nja. Det är visserligen få partier, allra minst Socialdemokraterna, som vill ta ordet amnesti i sin mun. Å andra sidan finns det en poäng med att regeringen skriver en lag som täcker in de ensamkommandes situation men som samtidigt är generell till sin utformning.

Det finns resonemang i regeringens promemoria som leder tankarna specifikt till gruppen ensamkommande som kom till Sverige före 2016. Man talar om band till Sverige som kan ha skapats via studier eller familjerelationer. Det ska väga särskilt tungt om personen har vistats här under en period som barn, då hon eller han utvecklas mycket och skapar sig en identitet.

Men det mest iögonfallande med förslaget är att det blottar de problem som skapas av en restriktiv linje i flyktingpolitiken. Regeringen konstaterar att övergången till tidsbegränsade uppehållstillstånd som regel, och skärpta krav för att få ett permanent, gör att fler människor försätts i orimliga situationer.

Vad händer exempelvis när barn i en familj får permanent uppehållstillstånd, medan föräldrarna inte klarar kraven? Hur ska Sverige hantera en situation där någon har fått asyl och levt här under många år med tidsbegränsat uppehållstillstånd, inte uppfyller kraven för ett permanent och förhållandena i ursprungslandet förändras så att skyddsskälen inte längre finns?

Ytterligare en situation är när personen får asyl och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som minderårig, men där skyddsbehovet anses upphöra när hon eller han fyller 18 år. Eller om någon har levt i Sverige under ett antal år på grund av ett förhållande som tar slut, kanske på grund av våld.

I alla dessa fall behövs en ventil i form av humanitär grund. Men det innebär även besvärliga gränsdragningar. Hur lång vistelsetid är tillräckligt lång? Hur starka band till Sverige är tillräckligt starka? När är de ömmande omständigheterna tillräckligt ömmande?

Sådana gränsdragningar har alltid funnits. Men de kommer nu att behöva göras i betydligt fler fall än annars. Den humanitära grunden blir ett sätt att reparera alla brister i utlänningslagstiftningen i övrigt.

Det är de partier som har varit pådrivande för befintliga och kommande lagskärpningar som har skapat denna situation. Moderaterna bör därför sluta gnälla och i stället berätta hur problemen ska lösas.