Arbetet med ny asyllagstiftning i den parlamentariska kommittén har två grundläggande problem. Det ena är det underliggande målet att minska flyktinginvandringen. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har det uttalat. Socialdemokraterna har också pratat i den riktningen. Men även de partier som inte ställer sig bakom ett sådant mål måste förhålla sig till det.
Det leder vilse. Sveriges flyktingmottagande ligger redan på historiskt låga nivåer. Målet flyttar fokus från, och kan komma att motverka, det som är kommitténs faktiska uppdrag, formulerat i dess direktiv: att utforma en migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv.
Det andra problemet är det antagande som har legat till grund för mycket av de senaste årens flyktingdebatt. Det går ut på att svensk asyllagstiftning har avgörande betydelse för hur många personer som söker asyl i Sverige. Antagandet finns med i den myt som många politiker värnar, att Sverige dignade under asylmottagandet 2015 och minskade trycket genom att skärpa asyllagarna.
Men det är fel. Det var inte den tillfälliga asyllagen, som antogs av riksdagen i juni 2016, som förändrade situationen utan andra saker.
Kallare väder i slutet av 2015 gjorde att färre asylsökande tog sig över havet till Grekland. Successivt införda gräns- och id-kontroller i Europa runt årsskiftet 2015-2016 ledde till att de som väl kom till Grekland inte kunde resa vidare. EU:s avtal med Turkiet i mars 2016 fick turkiska myndigheter att så gott som stänga flyktingrutterna till EU.
Redan i februari 2016 var dock antalet asylansökningar i Sverige under 3 000, jämfört med knappt 37 000 i november 2015. När riksdagen så skulle rösta om den kraftigt skärpta, tillfälliga asyllagen var asylmottagandet i princip nere på samma låga nivåer som det är i dag.
Förra året sökte knappt 22 000 personer asyl i Sverige. Årsgenomsnittet för de senaste 20 åren är närmare 38 000.
Migrationsverkets senaste prognos, som kom för ett par veckor sedan, bekräftar bilden av att asyllagen har en begränsad betydelse för antalet asylsökande. Myndigheten gör en uppskattning utifrån antagandet att den vanliga utlänningslagen kommer att träda i kraft 20 juli 2021, när dagens tillfälliga slutar gälla. Det innebär bland annat permanenta uppehållstillstånd som regel, fler skyddsgrunder och kraftigt underlättad familjeåterförening.
Med den förändringen uppskattas antalet asylsökande öka från 21 000 till 27 000 under 2022. Skillnaden i totalt kommunmottagande, inklusive inresta anhöriga till före detta asylsökande, är inte heller större än några tusen personer.
Ökningen är betydande i procent, men från en låg nivå och skulle inte ge många nyhetsrubriker. Antagandet görs också utifrån en liberalisering av lagen till en grad som för närvarande inget parti förutom V och möjligen MP ställer upp på.
Detta är verkligheten. Inte ens flyktingmotståndaren som vill stänga gränserna kan, med fakta på hand, hävda att en mer liberal svensk flyktingpolitik kommer att leda till katastrof.