Denna EU-kompromiss var den bästa som gick att få

Ledare 21 juli 2020 16:36
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

EU-ledarna är överens om flerårsbudgeten och coronastödet. Som så ofta vid dessa överenskommelser är det lätt att hitta invändningar. Men man måste även se de stora linjerna, samt ställa resultatet mot vad som faktiskt var möjligt i ett beslutssystem som kräver enighet mellan 27 medlemsländer.

EU har nu en ny sjuårsbudget och en så kallad återstartsfond efter coronakrisen. Drygt halva fonden på 750 miljarder euro utgörs av bidrag. Varje medlemsland ska redovisa sin användning av stödpengarna, något som ska godkännas av Ministerrådet med kvalificerad majoritet.

Det är en rimlig formel. Solidaritet med länder som har drabbats oproportionerligt hårt av corona kombineras med kontroll av hur pengarna används.

 

Till det som är mindre bra hör en minskning, jämfört med EU-kommissionens förslag, av satsningar på miljö och forskning.

Skrivningarna om upprätthållande av rättsstatens principer i länder som försvagar dem är nedtonade, även om viktiga delar finns med.

Europeiska rådet understryker vikten av respekten för rättsstaten samt hänvisar till Artikel 2 i EU-fördraget som handlar bland annat om demokrati, rättsstat och minoritetsrättigheter. Vid händelse av ett lands brott mot detta ska EU-kommissionen föreslå åtgärder som ska antas med kvalificerad majoritet i Ministerrådet. 

 

I praktiken kan det innebära att om ett medlemsland exempelvis försvagar domstolarnas oberoende, kan Kommissionen föreslå frysning av EU-medel för det landet, utan att det kan stoppas med veto i Ministerrådet.

Vägen till att aktivera denna mekanism är lång och snårig, och det återstår att se vad den innebär för framför allt Ungern och Polen. De två länderna har redan tagit betydande kliv bort från rättsstatlighet och är samtidigt de största nettomottagarna av EU:s budgetmedel.

 

Den som kallar skrivningarna om rättsstaten en besvikelse bör förklara i förhållande till vad. Till det som faktiskt var möjligt eller till ett utgångsbud i en förhandling?

En skarpare formulering som svart på vitt villkorar EU-medel med respekt för rättsstaten i medlemsländerna hade förutsatt att 1) alla EU-länder bildat gemensam front mot Ungern och Polen och 2) att Ungern och Polen hade lagt sig platt och inte utnyttjat sina veton. 

Det senare får anses som uteslutet, framför allt för Ungern. Men inte heller det förra var självklart. EU-länder som har lidit svårt under corona vill inte riskera att stjälpa ett återstartpaket genom att gå stenhårt in för att värna demokratin i Ungern och Polen. Om inte annat hade en sådan linje blivit svårsåld till exempelvis de spanska, italienska och portugisiska väljarna.

 

Till sist: Den svenska debatten har delvis hamnat ur spår. Vänsterpartiet, spridda moderater och en del andra anklagar regeringen för att i förhandlingarna ha avvikit från riksdagens mandat, formulerad i EU-nämnden.

Protokollet från nämndmötet 16 juli är ännu inte offentligt. Men det är inte bara därför som denna kritik mot regeringen är obegriplig. Anser kritikerna, när de nu ser vad som har överenskommits, att Sverige borde ha sänkt hela EU:s sjuårsbudget och återstartpaket?

Ämnen du kan följa