Nyheterna om ekonomin haglar. Inflationen tickar på och lågkonjunkturen är på ingång. De höjda priserna påverkar hushållsekonomin och varslen blir allt fler.
Hittills i år har konkurserna ökat med 22 procent i Sörmland, vilket är lite lägre än rikssnittet på 27 procent.
Men det kommer att bli värre innan det blir bättre. Många företagare har en tuff tid framför sig. De ökande priserna drar ned marginalerna.
Många av de företag som fick anstånd att betala in skatter under pandemin ska betala in dessa under året. Flera av dem kommer att ha svårt att göra detta. Skatteverket började i slutet av förra året att försätta företag som inte klarade inbetalningarna i konkurs.
Företagare i flera branscher som precis fått näsan över vattnet efter pandemin får åter allt svårare att trampa vatten. Utvecklingen har också fått många att tveka att starta nya företag. Nyföretagandet bromsar in. På årsbasis är minskningen 25 procent i riket jämfört med förra året.
Till skillnad från pandemin kan företagen inte räkna med så mycket hjälp från regeringen. Budgeten stramas åt för att förhindra att inflationen eldas på ytterligare. Men det är inte bara genom olika kostsamma stöd och eller ytterligare anstånd med skatter som regeringen kan underlätta för företagen.
Det många företagare efterfrågar är i stället regelförenklingar och sänkta skatter.
Många och snåriga regler drabbar småföretagare särskilt hårt. Samtidigt behöver landet fler små företag. Statistik från organisationen Företagarna visar att flest nya jobb, fyra av fem, skapas i företag som har färre än 50 anställda.
För varje nytt jobb som skapas kan en person gå till jobbet varje dag, få lön och betala skatt.
Det sistnämnda borde intressera regeringen mer. För i svåra ekonomiska tider behöver intäkterna till kommuner, regionen och staten öka.
Därför borde regeringen inte bara prata om hur utgifterna kan stramas åt, utan också hur man på snabbast tänkbara sätt kan öka intäkterna.
Att förenkla krångliga och kostsamma regler för företagarna borde därför vara en högprioriterad fråga för en moderat finansminister. Det borde även frågan om skatterna vara, men där har regeringen hittills suttit märkligt stilla i båten.
Den första mars i år höjdes arbetsgivaravgifterna för 19–23 åringar från 19,73 procent på inkomster upp till 25 000 kronor till 31,42 procent. Den lägre avgiften som infördes den 1 januari 2021 var visserligen tillfällig, men en ökning av avgifterna just nu ökar inte direkt företagens intresse och möjligheter att anställa. En sänkning av arbetsgivargifterna är dessutom ett finanspolitiska instrumentet som kan ha en negativ effekt på inflationen. Lägre avgifter minskar företagens kostnader, vilket gör att de i sin tur har möjlighet att sänka priserna.
Vi lever i tuffa ekonomiska tider. Läget är mörkt men långt från nattsvart. Det går att underlätta tillvaron för både företag och anställda. Regeringen bör därför använda varje verktyg man har. Moderaterna har länge drivit frågorna om vikten av regelförenklingar och sänkta skatter. Finansminister Elisabeth Svantesson borde inspireras mer av sitt eget partis politik.