Vårdgarantin har funnits i över 20 år. Det är en garanti som lovar runt och håller tunt. ”Det är tydligt att dagens vårdgaranti inte efterlevs” konstaterar exempelvis den särskilda utredaren Gunilla Gunnarsson i den statliga utredningen ”Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram (SOU 2022:22).”
Gunnarsson går också ett steg längre och konstaterar att en naturlig fråga är om vårdgarantin gör någon som helst nytta. Ser man till den senaste statistiken på området är det en fråga som även bör ställas till ansvariga politiker och tjänstemän i Region Sörmland.
Enligt vårdgarantin ska alla patienter få kontakt med primärvården inom 0 dagar. Det fick endast 69 procent av de som ringde sin sörmländska vårdcentral i januari.
En patient har även rätt att få en medicinsk bedömning inom tre dagar enligt garantin. I Sörmland räckte ambitionerna endast till 72 procent av patienterna.
Inte heller når regionen upp de kvarvarande delarna av garantin som säger att patienterna ska få ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar. Det fick bara 66 procent av patienterna. Det är i och för sig lite bättre än de 58 procent som fick en operation eller annan åtgärd inom den specialiserade vården inom 90 dagar efter beslut om behandling.
Sörmland hamnar under rikssnittet på samtliga områden.
Men dessa siffror är ändå strålande om man jämför med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) som har en egen striktare vårdgaranti. Den ska försäkra att barn och unga får ett första besök inom 30 dagar. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fick dock endast 9 procent av de sökande barnen och ungdomarna i Sörmland en tid inom vårdgarantins gränser i januari. Det är sämst i hela Sverige.
Regionerna är skyldiga att se till att vårdgarantin efterlevs. Ett sätt skulle vara att dimensionera och resurssätta hälso- och sjukvården så att behoven möter tillgången. Men det är uppenbart något de struntar i.
Vårdköerna har ökat sedan 1960-talet och blir bara längre. Att vårdköerna har funnits så länge kan vara en förklaring till att de numera nästan ses som ett självklart – om än irriterande – inslag i den svenska vården. Ett annat att kvaliteten på den vård som ges när man väntat klart är mycket god i en internationell jämförelse.
Det går dock att erbjuda lika god vård utan väntetider. Vårdköerna skulle kunna gå att arbeta bort med bättre ledning och styrning av verksamheten i kombination med ett striktare regelverk. Det har gjorts i andra länder, exempelvis Danmark.
För att det ska kunna hända i Region Sörmland krävs ett annat fokus på frågan. Att som de ansvariga för verksamheten skylla på vakanser, ett hårt vårdtryck, striktare sjukskrivningsregler under pandemin med mera duger inte. Det är exakt samma utmaningar som alla regioner ställs inför. Många av dem har lyckats betydligt bättre med att uppfylla garantin. Även om de heller inte är tillräckligt bra.