Eskilstuna kommun gillar att sätta upp kameror i sina skolor. Statistik som tidningen tagit del av visar att 296 av totalt 326 redovisade bevakningskameror är installerade på elva grundskolor och tre gymnasier i kommunen.
Nu har barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna rivstartat ett arbete för att se över hur kommunen använder sig av kameror i sina skolor.
Rivstarten har enligt förvaltningens chef Lina Axelsson Kihlblom föranletts av att rättsläget har ändrats, sedan Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) efter en granskning kommit fram till att Aspuddens skola i Stockholm inte haft stöd i lag för alla sina 50 kameror. IMY har därför beslutat att utbildningsnämnden som ansvarar för övervakningen på Aspuddens skola ska betala ett vite på 800 000 kronor.
Man kan tycka att 800 000 kronor är mycket pengar. Men med tanke på att sanktionsavgiften kan gå upp till 10 000 000 kronor hamnar summan ändå i det lägre intervallet.
Regelverket för när man får lov att sätta upp en kamera eller inte är strikt. En anledning till det är att det huvudsakligen är barn som ska övervakas. Skolan är en arbetsplats för eleverna som, på grund av skolplikten, måste befinna sig där.
Kamerabevakning som sker på skolor kan därför ge upphov till särskilda integritetsrisker, konstaterar IMY. Och det är inte bara eleverna som påverkas. Filmerna kan exempelvis möjliggöra kartläggning av personalens arbetsinsatser eller personalens och elevernas vanor i övrigt.
Kameraövervakning kan ändå anses som nödvändig om det finns ett påtagligt behov i det enskilda fallet och om skälet till övervakningen väger tyngre än elevernas och personalens rätt till integritet.
Men även om man har ett bra och tungt vägande skäl är det inte fritt fram att sätta upp en kamera i skolan. Först måste man utan framgång ha prövat andra mindre integritetskänsliga åtgärder. Det kan till exempel handla om att sätta in extra rastvakter för att förhindra stök och bråk eller att låsa en dörr för att förhindra att obehöriga tar sig in i skolan.
Ytterst sannolikt har de ansvariga nämnderna i Eskilstuna: grundskole- och gymnasienämnden, svårt att motivera varenda en av sina 296 kameror. Rinmangymnasiet har till exempel 50 kameror inomhus, Årbyskolan har 34 kameror inomhus och 17 utomhus och Gökstensskolan har 46 kameror uppsatta inomhus.
Rättsläget, som Axelsson Kihlblom skyller på nu, har egentligen inte ändrats. Redan 2012 konstaterade Högsta förvaltningsrätten i en dom: ”att kameraövervakning av lektionssalar, korridorer, bibliotek, uppehållsrum och liknande i en skola under skoltid generellt sett måste betraktas som ett intrång i de registrerades integritet.”
Domstolen slog även fast när övervakningen inte skulle anses kränka elevernas integritet: ”att det i det enskilda fallet står klart att det finns ett påtagligt behov av övervakningen och att detta väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad.”
Det är med andra ord samma grundläggande regler då som nu.
Den stora skillnaden mot förr är att IMY nu kan besluta om höga viten, när de hittar kameror i skolan som det inte finns ett starkt och påtagligt skäl för.