Dieselpopulism löser inga problem

Den som vill minska kraven på iblandning av biobränslen i diesel riskerar öka utsläppen av klimatskadliga gaser.

Den som vill minska kraven på iblandning av biobränslen i diesel riskerar öka utsläppen av klimatskadliga gaser.

Foto: Anna Persdotter

Ledare2022-01-23 19:06
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Från högerhåll har det kommit ett och annat förslag som är riktigt dåliga för klimatet. Nu är Kristdemokraterna på det igen.

Denna gång är det reduktionsplikten KD vill förändra. Det vill säga skyldigheten att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom att blanda ut det med biodrivmedel. Denna inblandning ökar gradvis. För 2020 skulle bensin vid pump innehålla 4,2 procent biobränsle och för dieseln var det 21. Sedan årsskiftet ligger nivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 för diesel. 

Men Ebba Busch (KD) och Magnus Jacobsson (KD) tycker att detta är för hårda krav. Det berättade de på en presskonferens i torsdags. På grund av höga biobränslepriser blir dieseln alldeles för dyr anser Busch och Jacobsson. De upprepar samma sak som sagts när partiet och annan högeropposition pressat på för att sänka skatten på bensin och diesel: svenska bilförare drabbas onödigt hårt av dessa klimatkrav. Man vill inte ”slå sönder hushållens ekonomi” som Busch sade. KD menar också att företagen påverkas negativt, särskilt åkerifirmor, skogs- och jordbruk och andra bränsletunga branscher.

Busch vill därför att kraven på andelen biobränsle i dieseln ska sänkas kraftigt. Från dagens 30,5 procent till 14. Det skulle innebära en prissänkning på 3 kronor litern enligt KD:s uträkningar.

Här finns det ett och annat att säga. Syftet med reduktionsplikten är att minska de klimatskadliga gaserna som bilarna släpper ut. Den som vill minska kraven på iblandning av biobränslen, och det till nivåer lägre än de var 2020, riskerar öka dessa utsläpp eller i alla fall inte minska dem. Men detta är något KD-ledaren verkar acceptera. 

Det finns även andra negativa konsekvenser av förslaget. Regelverket ger drivmedelsbranschen en möjlighet att se vilka krav som kommer ställas på dem fram till 2030. Det ger företagen tid att förbereda sina verksamheter och investera rätt. Att det här och där kan ske mindre justeringar är en sak, men att göra sådana plötsliga ändringar som KD föreslår riskerar försämra den förutsägbarhet som branschen behöver för att ställa om.

Dessutom bör det sägas: Bördan för klimatomställningen måste delas av alla. Medborgare som kör mycket bil behöver minska körandet och byta bränsle i tanken eller betala för utsläppen. Samma sak gäller för offentliga verksamheter och privata företag, även åkerifirmor och jordbruk. Det vi inte betalar nu kommer kosta oss i andra kolumner: större investeringar i klimatanpassad infrastruktur och inkomstbortfall.

Dessutom är träffsäkerheten i KD-förslaget dåligt. Finns det branscher som drabbas oproportionerligt mycket kan politiker konstruera kompensatoriska lösningar för dem, inte sänka priset för alla som släpper ut. Men sådant verkar vara alldeles för komplicerat för populisterna i Kristdemokraterna.