Eskilstuna är inte ensamt om skjutningar. Men kommunens invånare har varit med om sin beskärda del av dem. I politik och ordningsmakt finns det skäl till självrannsakan. Hur ska de prioritera tid och resurser bäst för att motverka våldet?
Eskilstuna ska efter de senaste skjutningarna prioriteras av polisen. Det kunde man läsa i tidningen nyligen. Polisen i kommunen ska förstärkas av konstaplar från andra delar av polisregionen, men också från andra grannlän.
Att prioritera områden som drabbats särskilt hårt av skottlossningar kan vara en bra sak. Polisnärvaro av sådan sort kan ha en ordningsskapande betydelse som inte ska underskattas. Människor kan känna sig tryggare – och skurkarna mer övervakade. Samtidigt har polisen, likt andra verksamheter, ändliga resurser. Lånade resurser som kunde gjorde nytta på annat håll ska nu vara här. Förstärkningen måste därför användas på bästa möjliga vis väl i Eskilstuna. Det får inte stanna vid att verka som lokal reklam för polismyndigheten.
Klart är dock att den sortens tillfälliga, vad det verkar i alla fall, personalförflyttningar inte är en långsiktig lösning. Men omfördelningen av resurser, om än för stunden, kan kanske ge andrum för att utreda den sortens grova brott vi sett en del av, samtidigt som annat viktigt polisarbete inte prioriteras ned.
Så kan man i alla fall tolka Mikael Backman, chef för polisområde Södermanland, när han intervjuades i tidningen. Från honom lät det som om det var det förebyggande arbetet mot nyrekrytering till gängen som skulle vara i fokus. Vad det betyder just denna gång återstår att se, men ambitionerna är det inget fel på. Samtidigt får man inte glömma att komma åt de som langar och utpressar. Stoppas dessa pengar har den brottsliga "verksamheten" svårare att överleva.
Mikael Backman berömmer allmänheten för att den senaste tiden ha deltagit mer i att lämna uppgifter till polisen. Det är givetvis bra, utan vittnesmål kan det ibland vara svårt att upptäcka, åtala och döma gärningsmän. Men Backman och hans kollegor borde ställa sig frågan varför det varit mindre av dessa uppgifter tidigare. Den upplevda våldsnivån, närheten till offer eller brottslighet kan givetvis påverka. Samtidigt handlar det om att polisen måste kunna visa att de kan skydda både offer och vittne från skurkar som kan tänkas vilja påverka en eventuell rättsprocess.
Det betyder inte att riksdagen bör gå vidare med det som kallas anonyma vittnen. De positiva effekterna av en sådan åtgärd överdrivs i bästa fall, och i värsta fall kan det skada principerna om en rättvis rättegång. Bättre är det med förslaget på en ny brottsrubricering för rekrytering av minderåriga till gäng.
Även kommunen måste dra i samma riktning som polisen. I skola och socialtjänst behöver man fånga upp ungar på glid. Unga ska inte langa eller köpa knark. Sådant göder bara den sortens blodig våldsverksamhet som präglar gängens uppgörelser. Men som också kostar i mer än skjutningar, både socialt och medicinskt. Att bryta människors missbruk är också viktigt, även de köper narkotikan. De politiker, inte minst i Eskilstuna, som vill bryta upp delar av eller spara in på missbruksvården har därför skäl att tänka om.