I tisdags presenterade den styrande majoriteten i Eskilstuna (S+M) sitt budgetförslag för nästa år. Enligt det förslag som lagts fram, som totalt omfattar drygt 8,2 miljarder kronor, får man ett litet plus på 40 miljoner kronor på sista raden.  

Majoriteten vill skjuta till pengar till bland annat skolan och äldreomsorgen. Även socialnämnden ska få mer pengar till sin verksamhet. Att kommunens kärnverksamheter får mer pengar är utmärkt. 

Tidningen har dock tidigare skrivit om att grundskolan saknat pengar i sin budget för att få verksamheten att gå ihop i år. Socialnämnden har under flera år inte fått sina pengar att räcka till. Tillskotten bidrar därför inte nödvändigtvis till att verksamheterna får mer pengar att röra sig med – bara att man kan täcka de utgifter man redan har.

Att majoriteten skulle lyckas lägga en budget med ett överskott var dock inte självklart. I början av sommaren framkom det att det saknades 300 miljoner kronor för att Eskilstunas budget skulle gå ihop nästa år (DS 1/6). 

Sedan dess har majoritetens företrädare skurit i kostnaderna. Kommunens nämnder får ett effektiviseringskrav på sina verksamheter motsvarande 84,6 miljoner kronor. På intäktssidan har ökade statsbidrag bidragit till en förstärkning tillsammans med en extra utdelning från kommunens bolagskoncern på 181 miljoner kronor utöver den ordinarie utdelningen på 140 miljoner. 

Under 2023 har inflationen, ökade räntekostnader, prisökningar och kostnaderna för pensioner bidragit till att driva upp kostnaderna i kommunerna. Ett plus under året har dock varit att sysselsättningen varit oväntat stark. Det har bidragit till ökade skatteintäkter, som kunnat dämpa effekterna av kostnadsökningarna.

Nu slår dock lågkonjunkturen till och sysselsättningen kommer att sjunka. Av allt att döma går inflationen nu långsamt ned, men priserna följer inte efter. I stället stabiliseras den nya höga prisnivån. 

I Eskilstuna beräknas nettokostnaderna öka med 3,1 procent nästa år samtidigt som skatteintäkter och de generella statsbidragen endast väntas öka med 2,4 procent. 

De här beräkningarna är en av flera osäkerhetsfaktorer i budgetförslaget. En annan är om nämnderna kommer att kunna genomföra de effektiviseringskrav som majoriteten vill driva igenom?

Det går också att ifrågasätta hur majoriteten väljer att finansiera sin budget. Man tar bland annat ut en stor extra utdelning från kommunkoncernen för att förstärka intäktssidan. 

Ett annat sätt att uttrycka det är att exempelvis K-fast hyresgäster eller el- och fjärrvärmekunderna hos Eskilstuna Energi och Miljö får bidra med en extra dusör till kommunen utöver den skatt de redan betalat. 

Det är långt ifrån självklart att vinsten från kommunens bolag ska kunna användas som en budgetregulator. Den skulle i stället kunna användas av bolagen själva för att exempelvis underhålla och utveckla den egna verksamheten. 

I kommunallagen ställs krav på ”god ekonomisk hushållning” i våra kommuner och regioner. Enligt praxis innebär det ett krav på att budgeten ska ha ett överskott eller vinst på 2 procent. I Eskilstuna har majoriteten själva höjt vinstkravet till 2,5 procent. Till nästa år väljer man dock i stället att sänka kravet till 0,5 procent. 

Eskilstuna kommun har stora investeringsbehov de närmaste åren. Man behöver bland annat bygga nya äldreboenden och skolor. I dag saknar kommunen egna medel för att klara dessa investeringar. Då återstår det att låna. De kommande åren kommer därför kommunens skuldsättning och ränteutgifter att öka kraftigt. 

Den som sätter budgeten kommer alltså att behöva sätta av mer pengar för kunna betala räntor och amorteringar. 

Det skulle även vara bra om kommunen kunde bygga upp en buffert för att i högre grad kunna finansiera de nödvändiga investeringar med egna medel. 

I så fall behöver kommunens vinstkrav öka ännu mer än de 2,5 procent som majoriteten har som mål under mandatperioden.