Det är inte ovanligt att tidningens läsare hör av sig till ledarredaktionen med tips och synpunkter. Men det har aldrig varit så många som hört av sig om en enskild fråga som i samband med Moderaternas falangstrid i Eskilstuna. 

De flesta, men inte alla, som hört av sig är medlemmar i partiet. Det finns dock mycket som skiljer dem åt. De har inte samma ålder. Deras engagemang, intresse och insyn i partiet varierar. 

De har dock en gemensam nämnare: de är bekymrade över utvecklingen i partiet. De upplever att den interna åsiktskorridoren blir allt snävare, samtidigt som taket sänks. Snart finns det bara utrymme att krypa. 

De är också bekymrade för att de interna forumen för att framföra åsikter (i stängda grupper på webben eller på fysiska möten) begränsas eller tas bort för allt fler. De enda som har fortsatt tillgång till alla forum är den så kallade fullmäktigegruppen. Det vill säga Moderaternas ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. 

Många, som hör av sig, har också tagit illa upp av processen som ledde fram till att Moderaternas fullmäktigegrupp förklarade att de inte längre har förtroende för partiveteranen Lars-Olof "Lollo" Lundkvist.

Bland annat ifrågasätter de att Lundkvist genom sitt agerande ska ha bidragit till en allt sämre stämning inom partiet. Det tycker de i stället att den ledande trojkan i Eskilstunamoderaterna: kommunalråden Jari Puustinen och Göran Gredfors samt fullmäktigegruppens ordförande Robin Tannarp, har gjort sig skyldiga till.

De flesta som hört av sig tycker att deras budskap till medlemmarna – genom ord och handling – är tydligt: den som mopsar mot trojkan åker ut. 

I ett falangstrid, finns det naturligtvis olika åsikter om vem som har rätt och fel. 

Men faktum kvarstår. Ytan att bryta åsikter, att vässa argument inom Eskilstunamoderaterna minskar, samtidigt som missnöjet gror i andra falanger än den som styr. 

Det är en perfekt grogrund för att planer på framtida politiska kupper ska kunna gro. För att de personkonflikter som redan finns ska fördjupas, för att det demokratiska samtalet ska bli tystare. 

Är det verkligen så man vill ha det i partiet?