PĂ„ ytan ser det ut som om Turkiet fĂ„tt mycket i förhandlingarna och att Sveriges Nato-ansökan inte lĂ€ngre blockeras av Turkiet. Dokumentet som utrikesministrarna frĂ„n de tre staterna, Turkiet, Sverige och Finland â skrev under i Madrid Ă€r en studie i diplomatisk tvetydighet. Det kan tjĂ€na statsnyttan och sĂ€kerhetspolitiken, eftersom det inte medför en del av det som texten vid en första lĂ€sning kan ge intryck av.
Hemma i Turkiet beskrivs avtalet i de mot regeringen följsamma nyhetsmedierna som en seger för Recep Tayyip ErdoÄan. Samtidigt finns det skĂ€l att vara skeptisk till sĂ„dant som en regim av denna sort sĂ€ger. NĂ€sta Ă„r Ă€r det val i landet â att visa styrka internationellt Ă€r ett sĂ€tt för regeringen dĂ€r att stĂ€rka sin stĂ€llning Ă€ven inrikespolitiskt.
Men för den delen saknas det inte punkter i Madridpappret som behöver granskas och vĂ€rderas kritiskt. Den hĂ€r sortens dokument Ă€r utformade för att vara luddiga. Och Ă€ven nu Ă€r det oklart hur sakerna ska omsĂ€ttas i praktiken. Lösryckta ur sammanhanget Ă€r flera punkter i avtalet â och andra önskemĂ„l frĂ„n Erdogan och hans anhĂ€ngare â pĂ„ kollisionskurs med rĂ€ttsstaterna i Sverige och Finland och grundlagsskyddad fri opinionsbildning och fritt föreningsliv.
Sveriges regering har dock gjort klart att avtalet inte pĂ„verkar det humanitĂ€ra bistĂ„nd som riktas till de kurdiskkontrollerade omrĂ„dena i Syrien. Kurderna dĂ€r, tillsammans med det amerikanska flygvapnet, kĂ€mpade ner IS i Syrien och Irak. De hĂ„ller Ă€ven IS-terrorister â nĂ„gra av dem födda eller uppvuxna i Sverige och Europa â fĂ€ngslade. Detta bör de fĂ„ stöd för. Föreningar i Sverige vĂ€ljer dessutom sjĂ€lva, inom vĂ„ra lagars ram, vilka verksamheter i Turkiet och Syrien de ska vara positiva till. Deras Ă„sikter och opinionsbildning kan inte regeringen diktera.
Turkiets krav pĂ„ utlĂ€mning av en del turkiska medborgare boende i Sverige Ă€r ocksĂ„ en anstötlig sak. Det Ă€r svĂ„rt att se hur dessa vidlyftiga önskemĂ„l skulle kunna bli verklighet. Erdogan kan skicka hur mĂ„nga och hur lĂ„nga listor han vill â pĂ„ dem han vill ska utvisas till honom. Men i Sverige sker inte utlĂ€mning utan prövning i domstol. För att utlĂ€mning ska bli aktuell krĂ€vs ett ja dĂ€r, och Ă€ven efter det kan regeringen sĂ€ga nej. Svenska medborgare fĂ„r inte utlĂ€mnas, inte heller sĂ„dana som pĂ„stĂ„s ha begĂ„tt politiska "brott" i Turkiet. HĂ€rskaren i Ankara kan inte göra mycket för att fler ska utlĂ€mnas till Turkiet.
Det finns ocksĂ„ andra saker att sĂ€ga om dokumentet. Turkiet Ă€r en falsk demokrati, pressfriheten Ă€r i hög grad undertryckt och mĂ„nga av regeringens kritiker fĂ€ngslade. Trots detta skriver regimen dĂ€r, Ă€ven i utrikesministrarnas dokument, under pĂ„ att följa de vĂ€rderingar som NatolĂ€nderna förbundit sig att dela. Det vill sĂ€ga att beskydda principer om mĂ€nniskors frihet, demokrati och rĂ€ttsstatens principer. Samtliga Ă€r saker i Turkiet som ErdoÄan och hans kompanjoner monterat ner.
Allt Àr inte heller klappat och klart. Beslut om Nato-ansökan ska tas i alla medlemmars parlament. Om fler lÀnder Àn Turkiet behöver pressas av USA för att inte krÄngla ÄterstÄr att se.