Nyligen fanns i tidningen en nyhetsartikel om hur en man fick försörjningsstöd samtidigt som han drev en klädfirma utomlands. Attityden mot fusk och felaktiga utbetalningar har skärpts. I år har FUT, Eskilstunas grupp mot bidragsbrott, gjort sex polisanmälningar. Tidigare fanns enligt teamledaren Simon Brunner på FUT en naivitet, där myndigheter för ofta trodde människor om gott.
Hårdare krav och bättre kontroll har också gjort att färre får försörjningsstöd i Eskilstuna. Men det framhålls också att en bättre arbetsmarknad minskar behovet av ekonomiskt bistånd.
Hur stora är de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen? Enligt en rapport från Ekonomistyrningsverket uppskattades de felaktiga utbetalningarna under 2021 till 14-15 miljarder kronor. I den siffran ingår dock inte ekonomiskt bistånd (mest försörjningsstöd) Det motsvarar, om pensioner där felaktigheterna är få, räknas bort drygt 4 procent. I de allra flesta fallen beror felen på att de sökande har lämnat oriktiga uppgifter. Örebro uppskattar att felaktigt utbetalt ekonomiskt bistånd var drygt 5 procent av totalsumman.
Välfärdssystemen med störst andel felaktiga utbetalningar uppskattas vara bostadsbidrag med 16-20 procent, tillfällig föräldrapenning (vab) 13-15 procent, lönebidrag 8-16 procent och nystartsjobb med 7-15 procent.
Det är förstås svårt att beräkna fusk, det ligger i sakens natur att siffrorna blir osäkra. Uppskattningarna tyder ändå på att 95 procent av alla utbetalningar är korrekta. Som framgått beräknas andelen fusk dock vara större på vissa områden. Bostadsbidrag och vabbande sticker ut. Här kan frestelsen bli större. Skenskilsmässor och för låga inkomstuppgifter kan ge klirr i bostadsbidragskassan. Kontrollen av tillfällig föräldrapenning har varit bristfällig.
Samtidigt som oron för fusk ökar lever allt färre på bidrag, något som uppmärksammades förra sommaren på ledarsidan. Utvecklingen har fortsatt, sedan beräkningarna började 1990 har andelen och antalet som lever på sociala ersättningar och bidrag aldrig varit så låg.
De hårdare reglerna för sjukskrivning och sjukersättning (förtidspension) ser ut att ha haft effekt. Nu skärper också kommunerna kraven för att få ekonomiskt bistånd, både genom hårdare kontroll och aktivitetskrav på de bidragssökande. Arbetsmarknaden har också fungerat bättre, fler har jobb.
Det finns således positiva drag som vi inte får glömma när oron för fuskande ökar. Den tidigare mer "naiva" inställningen har historiska förklaringar. Myndighetssverige sågs och var en överhet som kunde sätta sig på fattiga och utsatta. Därför byggdes system upp där bidragstagarna skulle behandlas väl och tas på allvar.
Det gäller dock att samhällsandan stödjer hederlighet. Här finns stora risker om det i delar av samhället sprids en inställning att det är acceptabelt att fuska, "för alla andra gör ju det". Exempel finns från föreningslivet, där bidragsfusk i ungdomsorganisationer kunde bli allmänt accepterat.
Det är därför bra och viktigt med arbetet mot bidragsfusk. Staten kan dock även bidra genom att minska frestelsen att fuska. Det sker bäst genom allmänna och lättadministrerade välfärdssystem som barnbidrag och allmän pension. Där är det svårare att fuska, medan bidrag som bara går till särskilt behövande som bostadsbidrag mer kan locka till fusk.