I ett brev informerar EEM sina kunder om prisökningarna 2025.
Fjärrvärmekunderna kan bara knyta handen i fickan löd rubriken på en ledare för ett år sedan. Det skulle kunna ha blivit rubriken i år igen, nu blev det en annan.
I oktober 2023 stod det klart att Eskilstuna energi och miljö (EEM) skulle höja sitt fjärrvärmepris i januari 2024 med 13,2 procent (fasta plus rörliga kostnader). Nu är det dags för nästa höjning. I ett brev som EEM nyligen skickat till sina kunder informerar bolaget dem bland annat om att den rörliga delen av priset nästa år höjs med 23,9 procent för privatpersoner. (Motsvarande ökning i år var 15 procent).
Att vara fjärrvärmekund var länge ett tryggt alternativ. Priserna var stabila och hyfsat förutsägbara över tid, eftersom de inte påverkades av svängningarna på elhandelsmarknaden. Enligt den årliga Nils Holgerssonundersökningen ökade EEM sina priser med 0,8 procent 2021 och med 0,7 procent 2022. Sedan skedde ett trendbrott. 2023 ökade priserna med 7,1 procent i Eskilstuna och sedan dess har prisökningarna alltså fortsatt.
De senaste åren har därför allt fler kunder tvingats bli varse det som alltid varit fjärrvärmens baksida: att det är för dyrt och ineffektivt att ha fler nät än ett i varje kommun. Fjärrvärmen är därför ett naturligt monopol. Det gör att kundernas ställning gentemot leverantören är svag.
Missnöjda kunder har visserligen, som EEM skriver i sitt brev, rätt att säga upp sitt avtal eller begära förhandling av leveransvillkoren. De kan också ansöka om medling genom Energimyndighetens Fjärrvärmenämnd.
Men en uppsägning kräver att man byter till ett annat uppvärmningssystem, något som både är dyrt och tidskrävande. Bolag i monopolställning brukar inte ge efter och ändra sina leveransvillkor till kundernas fördel. Och hur många kunder känner att de har rätt kunskap samt tillräckligt med tid och resurser för att söka om medling?
Alternativet för de flesta kunderna lär därför bli att de sätter sig ned och undersöker om det finns luft i hushållsbudgeten eller om det finns andra utgifter de kan dra ned på. Att de knyter handen i fickan och kämpar på.
I våra kommuner finns flera så kallade naturliga monopol, som fjärrvärmenäten och VA-näten.
EEM är långt ifrån de enda bolaget som höjt avgifterna. De senaste åren har priserna på fjärrvärme skenat i hela landet. Det har börjat uppkomma misstankar om att vissa av prisökningarna är omotiverat höga.
Till skillnad från många andra naturliga monopol, exempelvis VA-näten där det finns ett lagstadgat vinstförbud, finns det inte någon form av prisreglering av fjärrvärmen.
Varför är svårare att förstå. Oavsett marknad finns en uppenbar risk att konsumenterna drabbas när en leverantör får alltför stor makt att sätta priser och villkor.
Kraftvärmeverket i Eskilstuna får flera leveranser av flis varje dag – året om. De senaste åren har dock priset på biobränsle ökat.
Men nu verkar både regeringen och Konkurrensverket äntligen ha fått upp ögonen för att konsumenternas ställning måste stärkas.
I mars gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Inspektionen ska även föreslå och genomföra insatser för att stärka fjärrvärmekundernas ställning. Förslagen ska läggas fram i två omgångar under 2025.
I maj skickade Konkurrensverket ett brev till regeringen där myndigheten rekommenderar att regeringen ”utreder behovet av reglering på fjärrvärmemarknaden” i syfte att skydda kunderna från höga fjärrvärmepriser. Myndigheten ser också positivt på Energimarknadsinspektionens uppdrag.
Det kan finnas goda skäl att höja priserna på fjärrvärmen. Ökade bränslekostnader och underhåll av nätet kan vara två av dem. Det finns lika goda skäl att skydda konsumenterna så att prisökningarna inte blir oskäliga. Att ägarna till bolagen inte tar ut övervinster.
En sådan reglering borde redan ha funnits, nu behöver regeringen prioritera frågan.