Fler bostÀder och ny industri ger mycket att jobba med

I Stockholms lÀn har bostadsbyggandet backat i vintras, men i Sörmland har det ökat. Det behövs fler smÄhus och fler lÀgenheter, och i bygg- och energisektorn finns mÄnga möjligheter för dem som vÀljer yrke. PÄ bilden: skiss pÄ planerade nya hus i LÀggesta.

I Stockholms lÀn har bostadsbyggandet backat i vintras, men i Sörmland har det ökat. Det behövs fler smÄhus och fler lÀgenheter, och i bygg- och energisektorn finns mÄnga möjligheter för dem som vÀljer yrke. PÄ bilden: skiss pÄ planerade nya hus i LÀggesta.

Foto: Sveaviken bostad

Ledare2022-06-06 20:05
Detta Àr en ledare. StrengnÀs Tidning Àr en liberal tidning.

Det kommer att behövas fler bostÀder i Sverige. PÄ en del hÄll, som i expansiva industristÀder i norra Norrland handlar det, under en tid, om avsevÀrda ökningar av bostadsbyggandet. DÀr pÄgÄr samtidigt stora bygg- och anlÀggningsarbeten för industrin och dess elförsörjning och transporter.

Kostnadsinflation för byggmateriel och arbetskraftsbrist i byggsektorn Ă€r dĂ€rmed inga obetydliga samhĂ€llsproblem. Samtidigt ger det som hĂ€nder en viktig upplysning för unga och andra som vĂ€ljer mellan utbildningar. En rad yrken inom bygg- och anlĂ€ggningssektorn och nĂ€rliggande branscher – nĂ„gra av dem Ă€n sĂ„ lĂ€nge onödigt enkönade – kommer att kunna ge mĂ„nga jobb och sannolikt goda inkomster.

En nedgÄng i bostadsbyggandet redovisades för nÄgra dagar sedan i SCB:s kvartalsstatistik. Den suddar inte ut den större bilden av byggarbetsmarknadens framtid. Det Àr en kvartalsstatistik, som dras med en del efterslÀpningar, som kan skapa ojÀmnheter i jÀmförelser mellan lÀnen.

I Sörmland redovisar SCB uppgÄng, inte nedgÄng, i sina senaste siffror för igÄngsatta nya bostÀder. JÀmfört med förra vintern hade lÀnets byggande ökat av bÄde smÄhus och lÀgenheter. Kvartalssiffror ser ofta hÀftiga ut pÄ grund av olika tillfÀlligheter. Men byggtakten var omkring 50 procent högre den hÀr vintern.

Bakom detta finns ett större mönster. Mer Àn hela nedgÄngen, som var 16 procent i landet som helhet berodde pÄ de tre storstadsomrÄdena. DÀr rasade de pÄbörjade bostadsbyggena över 40 procent. I flertalet, men inte alla de andra lÀnen var det i stÀllet ökad byggtakt, nÀstan 20 procent högre.

Det tyder pĂ„ att en del av utvecklingen har att göra med efterfrĂ„gan pĂ„ sĂ€rskilt dyra bostĂ€der, och möjligheten att sĂ€lja eller hyra ut dem, i de allra största stĂ€derna. De pĂ„verkas mest nĂ€r insikten sprider sig om att tiden med ytterst lĂ„ga rĂ€ntor gĂ„r mot ett tvĂ€rt slut. Överklaganden och annat motstĂ„nd mot byggplaner kan ocksĂ„ ha spelat in.

Byggkostnaderna vÄllar dÀremot svÄrigheter ocksÄ utanför storstÀderna. Redan i höstas, dÄ det Ànnu inte var tecken pÄ bred inflation i konsumentpriserna, var det anmÀrkningsvÀrd prisstegring pÄ byggmateriel. I Ärstakt mer Àn 17 procent. LÄngt mer Àn sÄ pÄ byggnadsstÄl och byggvirke.

Att effektivisera byggandet och motverka kostnadsökningar Àr en nyckelfrÄga för bostadsförsörjningen, och Àven en viktig sak för personalrekryteringen till nÀringsliv och kommunal förvaltning. Att bygga billigt men dÄligt, sÄ att husens underhÄll blir dyrare och deras livslÀngd kortare, Àr dock ingen fördel.

Det Àr dÀremot upphandling av liknande bostadshus som uppförs pÄ olika stÀllen och ger lÀngre serier och skalfördelar. De kommunala bolagens organisation gör intressanta insatser hÀr.

Ett mer industrialiserat byggande, dÀr sektioner byggs i fabrik för att sedan sÀttas ihop pÄ byggplatsen Àr ocksÄ en lovande utveckling som fÄtt mer fart.

Även detta öppnar, helst för bĂ„da könen, yrkesmöjligheter som Ă€r tĂ€nkvĂ€rda för dem som vĂ€ljer vĂ€g efter grundskolan eller efter gymnasieskolan.