En infektion var under flera decennier inte något att oroa sig för. Om den inte läkte ut av sig själv kunde man alltid gå till doktorn och få recept på antibiotika och efter någon vecka var man frisk igen.
Det kan man inte längre räkna med. Varje år dör fler än 35 000 personer hemmahörande i ett EU- eller ESS-land på grund av en antimikrobiell resistent infektion (AMR) konstaterade nyligen Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Uträkningen, byggd på statistik 2016–2020 visar dessutom att dödsfallen ökar.
AMR omfattar förutom bakterier även parasiter, virus och svamp som blivit resistenta mot antibiotika, antivirala mediciner och svampbekämpande medel.
Hälsoeffekten av AMR är numera jämförbar med den som influensa, tuberkulos och Hiv/Aids har tillsammans. Inom EU bidrar de dessutom till ökade vårdkostnader med 1,5 miljarder euro per år.
Enligt Andrea Ammon, chef för ECDC, ser myndigheten en oroande ökning av dödsfall som kan tillskrivas antibiotikaresistenta bakterie,r i synnerhet de som är resistenta mot den antibiotika som i dag används som sista utväg.
Att antibiotika som reserverats som sista utvägen används allt oftare är därför ett oroande tecken för att fler bakterier kommer att utveckla resistens.
Det finns dock en ljuspunkt i denna annars ganska nattsvarta statistik. Totala användningen av antibiotika minskade med 23 procent 2012– 2021. Det är något att ta fasta på.
Att allt fler bakterier blir multiresistenta beror i grund och botten på att antibiotika används fel och för ofta, både i jordbruket och av människor.
I Sverige har man under många år arbetat för att minska det onödiga användandet av antibiotika och öka kunskapen om när och hur medicinen ska användas. Arbetet har varit framgångsrikt.
Men tyvärr finns inte samma medvetenhet i hela Europa. Enligt en undersökning som EU-kommissionen nyligen publicerade känner endast hälften av de svarande till att antibiotika är verkningslöst mot virus.
Bara 30 procent har kunskap om att onödig användning leder till ökad resistens, att man behöver äta klart sin kur även om man känner sig frisk och att medicinen ofta har biverkningar som diarré och att den inte botar förkylningar.
Överanvändandet av antibiotika är särskilt stort i södra och östra Europa. 2021 använde exempelvis 15 procent av svenskarna antibiotika, medan 42 procent av malteserna tog en kur.
Cirka 8 procent av antibiotikan i Europa har tagits utan att det skrivits recept. Och väldigt många européer har i onödan ätit en kur antibiotika för att bota virusinfektioner som förkylningar. Statistiken är skrämmande. Antibiotikaresistenta infektioner är numera ett av våra största hälsohot.
Arbetet för att minska den onödiga användningen måste intensifieras. Inte bara av länderna inom EU och ESS utan i hela världen och det snabbt.
Mer kunskap om antibiotika och hur överanvändning bidrar till resistens ändrar beteenden. Här såväl som i andra länder.