Det är ingen dålig nyhet att polisen i Eskilstuna och Strängnäs ska öka pressen på narkotikahandeln. Att trycka undan det socialt förödande knarket är rätt väg att gå.
Denna press ska komma från den ”gatulangningsgrupp” Eskilstuna och Strängnäs lokalpolisområdeschef Christer Sjöqvist berättade om i EK/ST häromdagen. Tanken är att mellan 8 och 15 poliser ska fokusera på att försvåra försäljning av narkotika i kommunerna. Detta är möjligt då det under hösten kommit 25 nya poliser till polisområdet.
Intressanta är även siffrorna över antalet anmälda narkotikabrott i Eskilstuna. De har ökat från 1 536 under 2019 till 2 121 förra året. Fram till 21 december i år handlar det om över 2 500. Lokalpolisområdeschefens förklaring är polisens ökade fokus på denna brottstyp.
Så kan det vara. Och att fler narkotikabrott upptäcks är bra. Personer med allvarligt missbruk och unga knarkare kan upptäckas så att sociala insatser kan sättas in och hjälp ges. Genom att komma åt knarklangarna kan även det pengaflöde som finansierar gängens våld och övrig brottslighet strypas. Inte heller upptäcker polisen andra brott vid misstanke om narkotikabrott. Det kan hittas olaga vapen eller stöldgods. De som pratar om att ”avkriminalisera” innehav av mindre mängder narkotikaklassade preparat missar ofta detta.
Samtidigt väcks det frågor om hur det kommer sig att langarna tidigare kunnat verka mer ostört i Eskilstuna eller för den delen på andra håll i Sverige. Beslutsfattare i politiken och på myndigheterna bör förklara varför det har blivit så.
För att polisen ska nå framgång i insatserna mot narkotikan krävs erfarenhet och kunskap. På lokalpolisområdeschefens skrivbord ligger kanske Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste rapport om narkotikamarknader som kom i höstas. Det är matnyttig läsning där man går igenom alltifrån hur smuggling och försäljning av droger organiseras till vilka köpare och langare är.
En inte obetydlig del i rapporten handlar om på vilka platser handeln ofta sker. Inte sällan pratas det om hur droghandeln utgår ifrån och finns i utsatta områden. Och även om det stämmer är det inte bara där den sker. 2017 och 2018 kartlade polisen och kriminologen Mia-Maria Magnusson det som kallas ”öppna drogscener” i region Stockholm. Det vill säga platser där narkotika säljs öppet. I den konstaterades det att omkring hälften av platserna var inte i det som kallas utsatta områden, utan i stadscentrum eller i andra stadsdelar.
Stockholm är inte Eskilstuna och Strängnäs, men kartläggningen är en påminnelse om att rikta resurser dit problemen finns.
En annan viktig sak som uppmärksammas i rapporten är den nätbaserade droghandeln som vuxit mycket de senaste åren. När Noa studerade en knarksajt på nätets mörkare sida kunde polisen dra slutsatsen att hemsidans månadsomsättning ökat från 4 miljoner 2014 till nära 31 miljoner 2020.
Nätförsäljning av droger är fortfarande en förhållandevis liten del av den totala knarkmarknaden. Men dess snabba tillväxt ger skäl för politiker och myndigheter att hitta metoder att stoppa utvecklingen.