I förra veckan var det en stor nyhet att unga kvinnor med utländsk bakgrund är den grupp som där flest har påbörjat högskoleutbildning. Det är 62 procent av 25-åringar med två utlandsfödda föräldrar enligt Statistiska centralbyrån (SCB), 57 procent av dem som kom till Sverige före sju års ålder och 55 procent av dem med svenskfödda föräldrar. Som vanligt när det gäller högre utbildning är andelen för män, oavsett grupp, lägre. Flera redaktioner följde upp nyheten med att intervjua någon kvinna som studerade eller hade tagit examen från universitet eller högskola.
Jämfört med året 2004, som användes i rapporteringen, är det också en dramatisk ökning av andelen som studerar vidare. Men utvecklingen är inte ny, och har noterats under flera år. 2018 framhöll Universitetskanslersämbetet enligt studenttidningen Ergo att fler med utländsk bakgrund pluggar vidare och att de drar ifrån dem med svenska föräldrar.
I september 2023 skrev två forskare på DN debatt med rubriken "Unga med utländsk bakgrund siktar högre". De hade skrivit en ESO-rapport om "Karriärer och barriärer" och framhöll att det inte bara var så att fler med utländsk bakgrund började högre utbildning utan också att fler tog examen.(även om det tog något längre tid). Samma författare, Jan O Jonsson och Carina Mood, skrev också på DN debatt ett år tidigare om att det gick bra ekonomiskt och när det gäller utbildning för många med utländsk bakgrund. De hade följt en stor grupp födda 1996.
De framhöll dock även att det fanns så många som en tredjedel med utländsk bakgrund som inte hade gymnasieexamen vid 23 års ålder och att det fanns stora värderingsskillnader mellan dem med svenskfödda föräldrar och dem med utländsk bakgrund.
Så verkligheten när det gäller invandring är komplicerad, men långt ifrån så entydigt negativ som det på senare tid har låtit. Det finns en stark betoning av studier i invandrargrupper, och barn vill kunna nå de mål föräldrarna inte kunde uppnå.
Sverige har som så ofta svårt att vara lagom. Tidigare fanns en väl naiv tro på att det svenska samhället var ett sådant föredöme att de som flyttade hit snabbt skulle integreras. Men integration tar ett tag, något som även gällde när över en miljon svenskar utvandrade till Amerika. Nu framställs på många håll i stället invandring och integration som ett stort misslyckande.
Min egen käpphäst är att de så USA-fixerade svenskarna gott kunde ta intryck av filmer som Gudfadern eller Once upon a time in America. USA hade runt förra sekelskiftet en stor invandring. I början höll invandrarna ihop i sina grupper, i andra generationen fanns en del brottslingar. Klanbaserad brottslighet visade sig särskilt svårbekämpad.
De flesta skötte sig dock och efter någon eller några generationer var huvuddelen välintegrerade. De erfarenheterna talar för att integrationen blir bättre med tiden, i synnerhet som det svenska skolsystemet gör det möjligt att kostnadsfritt utbilda sig