Terrorhoten mot Sverige består. Det konstaterade Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) förra veckan i sin helårsbedömning för 2024.
I augusti förra året höjdes terrorhotnivån i Sverige från en trea till en fyra, på en femgradig skala. Det betyder att läget förvärrades från "förhöjt hot" till "högt hot". Så här högt har nivån inte legat på sedan november 2015 och mars 2015.
Men sådana bedömningar är inte huggen i sten. Läget kan snabbt förändras. Medarbetarna från Säkerhetspolisen (Säpo), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Försvarets radioanstalt (FRA) som utgör NCT har örat mot marken. Och den skakar mycket. Det globala säkerhetsläget är långt ifrån stabilt. Rysslands brutala krig mot Ukraina och terrororganisationen Hamas attack mot Israel och det påföljande kriget skördar inte bara liv utan har satt mycket ur balans.
Detta har konsekvenser också för hur våldsamma extremister agerar och beter sig på olika håll i världen, även i Sverige. Smällar i en del av världen skakar inte bara internationell storpolitik utan väcker också personer och grupper som med våld vill angripa människor för sin tro, livsåskådning, politisk övertygelse, sexuell läggning, hudfärg eller nationell och etnisk bakgrund.
Enligt NCT kommer de främsta terrorhoten mot Sverige från våldsbejakande islamister och högerextremister, ofta från individer eller mindre grupper som upplever sig manade att agera med våld. Av förra årets 14 terrorattentat i västvärlden stod dessa idéströmningar för samtliga. Fem av förra årets attentat i västvärlden stod högerextremister för – och utgör fortfarande ett väsentligt hot. Nio genomfördes av våldsbejakande islamister och en majoritet av dem genomfördes efter att kriget mellan Israel och Hamas inleddes.
Den hotbild som växte fram mot Sverige från våldsbejakande islamister efter koranbränningarna under förra året höjde terrornivån från en trea till en fyra i augusti. Desinformation och propaganda om att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn puttrar fortsatt på i bakgrunden, och undergräver orättfärdigt förtroendet för bland annat socialtjänsten. Terrormorden på två svenskar i Belgien i oktober förstärker också hotbilden mot Sverige och landets medborgare.
Allt yngre terroraktörer är en växande trend i Sverige och i övriga världen. De senaste åren har det varit flera genomförda och avvärjda skolattacker och andra terrorangrepp med yngre aktörer också i vår del av världen. Det är ofta frågan om tonårskillar som radikaliserats på nätet av våldsbejakande och högerextremistiskt idégods där hatet riktas mot kvinnor och minoriteter. Hårdföra islamistorganisationer har även rekryterat unga genom datorspel. Men det är även andra, vuxna, som på nätplattformar lockas av våldsideologierna och dess estetik. Inte sällan förstärks dessa föreställningar av avancerade algoritmer som drar dem djupare och djupare ut i de digitala extremistiska konspirationsteoretiska träskmarkerna.
För att motverka den här sortens extremism behövs det att många drar åt samma håll. Närvarande föräldrar och föreningslivets betydelse ska då inte underskattas. Men det handlar också om hur vi alla agerar, inte minst på nätet. Gör din plikt – sprid inte radikal dynga och hatisk propaganda på nätet.