Årets skolavslutningar blir inte som tidigare år. För att motverka smittspridning ska vi inte samlas i stora grupper. Så säger lagen, myndigheternas rekommendationer och vanligt folkvett.
Alla barn och ungdomar som avslutar läsåret påverkas. De som lämnar grundskolan går miste om det firande som de hade tänkt sig och även de små ettorna måste anpassa sig.
Men de som drabbas hårdast är gymnasiets avgångselever. För dem blir det inga studentskivor, baler, stora utspring och studentflak. Det gjorde utbildningsminister Anna Ekström (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson klart i veckan.
Det betyder mycket. Studentfirandet är en ritual som markerar övergången till vuxenlivet, en manifestation av slutet på en livsperiod och början på en ny. Det är storslaget på flera nivåer och ska så vara.
Ett inställt traditionellt studentfirande ska därför inte viftas undan med att det kommer fler fester. Det gör det inte. Inte som denna fest. Inte på det sätt som tidigare årskullar lämnat gymnasiet och som årets treor hade föreställt sig.
Till saken hör att gymnasieeleverna under våren har tvingats förändra sina studier genom att gå över från klassrums- till distansundervisning. Många klarar omställningen och mår bra i den nya situationen, medan andra saknar skolmiljön, klassgemenskapen och kämpar med att hålla motivationen uppe.
Distansundervisningen får utvärderas efteråt och kommer att ge skolsystemet ovärderlig kunskap. Men det står redan klart att gymnasieeleverna har behövt ta ett ovanligt stort ansvar.
Allt detta bör vägas in när kommunerna och de fristående gymnasierna bestämmer hur denna examensdag ska firas. Man måste hitta ett sätt att göra studentdagen speciell utan att försöka kringgå lagen och rekommendationerna.
Och det gäller att skicka den signalen redan nu, inte minst för att eleverna ska se det som en sporre och en belöning för all ansträngning under de ändrade förhållandena. Att bara posta hem avgångsbetyget ska inte vara ett alternativ.
Kommunerna och skolorna får samla in idéer från elever och andra men även staten kan ge ett bidrag. När övergången till distansundervisning beslutades sa statsminister Stefan Löfven (S) uppfordrande att eleverna inte skulle se detta som ett extra skollov utan förväntades jobba på.
När året är slut bör statsministern markera också det. Han bör tala direkt till gymnasieeleverna, och särskilt till dem som tar studenten, med lyckönskningar och erkännande av deras ansträngning och uppoffring. Det vore en enkel men stark gest.