Moderaterna i Eskilstuna vill införa frukost i skolan. Det berättade de redan i april förra året. Sedan dess har de fått stöd av Socialdemokraterna och frågan finns med som en punkt i det program som styret lovat att genomföra under mandatperioden.
Frukost i skolan behövs. Under hösten började det rapporteras om att elever runt om i landet börjat äta mer skolmat. Dyrare mat, högre energipriser och en skenande inflation gör att många familjer inte längre har samma möjlighet att köpa hem mat. Det är inte en självklarhet att alla barn ska kunna äta sig mätta varje dag.
Det märks även i Eskilstuna. När tidningen besökte Fröslundaskolan i december berättade kökspersonalen att barnen åt större portioner. Det har lett till att de både har svårt att hålla budgeten och att de ibland fått kämpa för att maten skulle räcka till eleverna som äter sist på dagen.
Gratis och näringsrik skolmat, vare sig det handlar om frukost eller lunch, har uppenbara fördelar. Forskare har bland annat studerat vilka effekter en näringsrik skollunch fick för elever i grundskolan mellan 1959 och 1969. Eleverna blev längre, fick bättre hälsa som unga vuxna och fler av dem läste på universitetet. Eleverna fick även högre livsinkomst. Den positiva inverkan var störst för elever från fattiga elever men alla barn gynnades positivt i viss utsträckning.
Men införandet av frukosten dröjer i Eskilstuna: "Det är en väldigt viktig fråga och förhoppningen är att det ska genomföras 2024 eller 2025", säger kommunalrådet Jari Puustinen (M). Han förklarar att det man främst tittar på är vad det skulle kosta och hur det ska lösas rent praktiskt.
Just frågan om kostnaden är intressant. Enligt Puustinen rör sig inte om några större summor. När förslaget lades fram förra året konstaterade han att det skulle kosta ett antal miljoner kronor. En utgift som skulle vara finansierad i det program Moderaterna tagit fram för olika satsningar på välfärden.
Nu verkar finansieringen inte vara lika säker. Det lär hänga ihop med att grundskolorna saknar pengar – mycket pengar. I elfte timmen fick grundskolan nyligen ett extra ekonomiskt tillskott på 43 miljoner kronor för att täcka ett beräknat underskott för 2023 på 62 miljoner. Nu ska verksamheten klaras med ett beräknat underskott på 19 miljoner kronor. Hur grundskolan ska klara budgeten 2024 och 2025 utan att kunna räkna med mer pengar återstår för ansvariga politiker och förvaltningen att förklara.
Sett i detta ljus är prioriteringen att införa skolfrukost inte helt enkel för M och S att motivera. Särskilt inte om skolan till exempel samtidigt tvingas att säga upp personal, öka storlekarna på klasserna eller försämra tillgången till läromedel för att få budgeten att gå ihop.
I en stad som Eskilstuna med stora sociala problem är en välfungerande skola avgörande för att vända utvecklingen. Majoriteten har inte bara lovat att införa skolfrukost. De vill även höja skolresultaten. För att det ska ske måste skolan ha resurser att göra sitt jobb. Det har den inte i dag.