Tre stora vattenläckor på tre dagar i Eskilstuna. När tidningen kontaktar Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö får de svaret att det inte tillhör ovanligheterna att flera läckor uppstår i tät följd vid väderomslag. Det beror dels på att marken börjar röra på sig som nu när det blir mycket kallt och tjäle i marken eller på sommaren när det blir väldigt torrt. Dels på att delar av ledningsnätet är gammalt och slitet.

Eskilstuna är långt från den enda kommunen som har de här problemen. Gamla och snart uttjänta VA-nät som grävdes ned i marken för 50—100 år sedan är ett problem för ­­en majoritet av Sveriges kommuner. 

Men varför gör man inte något åt problemet? Funkar inte näten är det väl bara att byta ut dem?

Om det vore så enkelt skulle det redan vara gjort. 

Att byta ut VA-systemen är dyrt. Riktigt dyrt. 

Branschorganisationen Svenskt vatten uppskattar att de totala investeringsutgifterna i det svenska VA-nätet, räknat i 2020 års penningvärde, behöver uppgå till närmare 23 miljarder kronor per år mellan 2020 och 2040 för att tillgodose behoven.

I denna summa ingår både ny- och utbyggnad samt renovering och utbyte av befintliga nät och vattenverk. Uppgradering, utbyte och renovering av verk och ledningsverk är dyrast. 56 procent av investeringsutgifterna behöver gå dit, menar Svenskt vatten. Mest pengar behövs för att renovera ledningsnäten i marken. 

Men vem ska betala för att de gamla näten byts ut till nya? Såsom dagens regelverk är utformat tas VA-taxan ut enligt en självkostnadsprincip. Det vill säga att intäkterna inte får överstiga kostnaderna för de kommunala vatten- och avloppstjänsterna. 

Ökar underhållsbehoven måste VA-taxorna öka. Svenskt vatten har även räknat på det här och kommit fram till att taxorna i snitt måste fördubblas mellan 2020 och 2040. 

Underhållet av VA-nätet är eftersatt – i Eskilstuna och många andra kommuner. Det beror bland annat på att underhållet går att skjuta på framtiden när intäkterna även ska bekosta andra delar verksamheten som inte kan planeras om till andra år. Det handlar exempelvis om utbyggnad av VA-nätet och krav som måste uppfyllas enligt nya lagar och regler. Det är också ofta ont om personal och de anställda man har använder man hellre till att genomföra projekt man måste genomföra utan dröjsmål.

Att skjuta på underhållet är ett sätt att lösa problemen här och nu. Men det skapar i längden fler problem och högre kostnader. Det blir helt enkelt en snöbollseffekt. Dagens små problem blir gradvis större och dyrare att åtgärda. 

Visst kan man önska att mer hade gjorts tidigare. Men önsketänkande löser inga problem. Det går inte att undvika högre VA-taxor om vi vill kunna räkna med rent vatten i kranen.