I slutet av förra året meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att den inte kommer att pröva ifall förskolor måste ge barnen blöjor. Det betyder att kammarrättens dom står fast och att det inte är okej att kommuner och fristående aktörer kräver att föräldrar skickar med blöjor till sina barn, vilket de flesta gör i dag.
Domstolens motivering är att ett blöjkrav i praktiken blir en avgift, eftersom blöjor är nödvändiga för att barnen ska kunna vara på förskolan. Det anses strida mot reglerna för maxtaxa, som innebär att ingen ska betala mer än det uppsatta "taket".
Det säger sig självt att inköpen kommer att påverka kommunernas budgetar. I Eskilstuna handlar det enligt Tina Persson, skolchef för förskolan, om några miljoner per år (P4 Sörmland, 4/1). I Malmö räknar man med en prislapp på 3,5 till 10 miljoner, i Sundsvall på 2,5 och i Karlskrona på mellan 2 och 3, vilket betyder att det kan bli neddragningar i andra delar av verksamheterna.
För som Tina Persson säger har de den budget de har. Det är alltså ur den potten kostnaderna för blöjor kommer att tas och "det är självklart att de pengarna hade kunnat läggas på något annat".
Anna Carlsson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Jönköpings kommun, är delvis inne på samma linje när hon förklarar att "det är olyckligt att lägga på en kostnad som inte innebär ökad kvalité (Jönköpings-Posten, 29/12-2019).
Det finns dock ett sätt att se till att blöjorna inte leder till lägre personaltäthet eller andra försämringar, nämligen att höja maxtaxan. I år är den 1 478 kronor för ett barn och det finns starka skäl att även fortsättningsvis hålla nere förskoleavgiften så att det lönar sig för båda föräldrarna att arbeta.
Däremot är det inte orimligt att ändra maxtaxan när många föräldrar med blöjbarn får en utgiftsminskning. Höjningen bör dock bara vara precis så stor att tillskottet täcker förskolornas ökade kostnader för inköp av blöjor.
Alla andra lösningar blir i praktiken en neddragning.