Personer över 70 år, vård- och omsorgspersonal samt riskgrupper ska prioriteras högst när ett vaccin mot covid-19 finns på plats, det var Folkhälsomyndighetens besked på myndighetens pressträff i tisdags.Totalt handlar det om cirka 2,6 miljoner människor.
Det är en rimlig prioritering. Många har behövt göra avkall på mycket under pandemin, men äldre och andra riskgrupper har behövt göra större uppoffringar än andra. Om de av ett vaccin kan skyddas från smittan är det önskvärt. För att inte sjuktalen bland vård- och omsorgspersonal ska bli för stora, eller för den delen riskera sprida en smitta, kan det vara klokt att de vaccineras tidigt.
Folkhälsomyndighetens Generaldirektör Johan Carlsson varnar dock för att sätta all tilltro till ett vaccin. Det kan vara ett bra verktyg för att skydda de mest utsatta, men vi vet för lite om när ett vaccin kan bli aktuellt, eller hur effektivt skyddet blir. Det tar också tid att producera och distribuera ett nytt vaccin, och under den tiden kan restriktioner behöva kvarstå. Hur effektivt skyddet är för äldre har också betydelse, och kan innebära att fler människor kring dem behöver vaccineras.
Ju närmare ett vaccin världen kommer blir frågan hur det på global nivå ska fördelas viktigare. I somras skrev bland annat statsminister Stefan Löfven (S), Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Sydafrikas president Cyril Ramaphosa ett debattinlägg i Washintgton Post (15/7) om vikten av att vaccinet fördelas rättvist. De menade att pandemin drabbat människor som lever i fattigdom eller i en annars utsatt situation oproportionerligt mycket.
I torsdagens Dagens Nyheter (3/9) intervjuades några etikforskare om hur en rättvis fördelning av vaccin bör se ut. Att fördela antalet doser efter antalet döda i ett land kan ge en del rika länder med en åldrande befolkning fördelar. Inte heller ger smittotalen en alldeles rättvis bild av behoven. Vissa länder testar mer än andra.
Krav på demokrati och rättsstat kan vara rimligt när det handlar om ekonomiskt stöd, men inte när det gäller att få del av ett vaccin. Smittan är global och kan spridas fort och gör ingen skillnad på demokratier eller diktaturer. Därför är det ett globalt ansvar att stoppa den.
I detta kan samarbetet COVAX vara av särskild vikt. Det leds av Världshälsoorganisationen (WHO) och två vaccinorganisationer CEPI och Gavi, med målet att samla vaccinkandidater i en gemensam pool. Tanken är att vaccinet ska kunna fördelas rättvist till olika länder efter behov. Än så länge deltar över 170 länder i samtalen om initiativet, däribland Sverige.
Länder kan göra olika prioriteringar om vem som har störst behov. Men det kan vara klokt att vissa krav medföljer. Att prioritera äldre, riskgrupper och vårdpersonal är ett. I det distributionssystem som WHO för stunden skissar på är det också viktigt att det finns planer på hur vaccindoserna ska nå människor som lever i fattigdom.