Det ser illa ut. Det är det korta budskapet i en artikel om Eskilstunas ekonomi i dagens tidning och i Dagens Samhälle (1/6). Det saknas 300 miljoner kronor för att få ihop budgeten nästa år.
Nu står hoppet huvudsakligen till regeringen, att den ska öka statsbidragen till kommunerna.
De senaste prognoserna pekar på att inflationen avtar. Det kan vara en anledning till att finansminister Elisabeth Svantesson (M) öppnar för att statsbidragen kan komma att öka i höstens budgetproposition. Samtidigt försöker hon hålla nere förväntningarna. Svantesson slår fast att staten inte kan kompensera kommunerna för alla kostnadsökningar.
I Eskilstuna drar man ut på budgetprocessen tills november. Ett budgetförslag i juni skulle enligt Jimmy Jansson innehålla sparkrav på drakoniska nivåer – en slakt.
Oavsett hur stora besparingskraven blir säger sig majoriteten (S+M) vilja värna skolan och äldreomsorgen. De vill heller inte tappa tempot i arbetslöshetsbekämpningen. Alla andra förvaltningar kommer att behöva stå tillbaka.
Målet är att man ska kunna upprätthålla en anständig nivå.
Det är en god målsättning, men frågan är hur.
Inför 2023 beräknades det att det saknades 62 miljoner kronor för att grund- och särskolan skulle kunna hålla uppe skolpengen på motsvarande nivåer som 2022. I elfte timmen sköt kommunen till ett extra tillskott på 43 miljoner kronor.
När budgeten ska sättas inför 2024 står skolan inför samma dilemma. Det kommer saknas pengar för att upprätthålla föregående års nivå. Inför 2024 har dessutom möjligheten att få extra pengar minskat.
Att skolan inte får samma sparbeting som andra förvaltningar är därför en klen tröst.
Budgeten är inte det enda problemet. Fackförbundet Sveriges lärare har skrivit ett brev till det politiska styret i Eskilstuna och vädjat om mer pengar till lärarnas löner. Annars hotar de att lämna årets fortsatta förhandlingar. Utrymmet i årets lönerevision är satt till 2,6 procent. Lärarnas avtal är visserligen inte bundet till industrimärket på 4,1 procent. Men de anser ändå att diskrepansen mellan 2,6 och 4,1 är för stor.
Förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen, Lina Axelsson Kihlblom, tvår sina händer och konstaterar att det är politikerna som sätter ramarna för lönerevisionen. Hon lovar att se till att ”det blir så mycket pang för pengarna som möjligt."
Frågan är om det räcker. Det finns en punkt när man inte längre nöjer sig att knyta handen i fickan utan i stället säger upp sig. Det är i så fall avgörande hur många lärare det blir. Det finns en brytpunkt när enstaka uppsägningar övergår till massuppsägningar. Det är ett scenario som Eskilstunas kommun måste göra sitt bästa för att undvika.