Strängnäsborna är inte främmade för folkomröstningar. Det har åtminstone hållits två sådana inom loppet av fem år, 2013 och 2018. Båda efter medborgarinitiativ och båda om skolorganisationen. 

Den första, om årskursindelningen i grundskolan, hade så lågt valdeltagande – 17 procent – att utslaget var svårtolkat och svårt att följa. Den andra, som hölls i samband med valet 2018, var desto klarare, med ett valdeltagande på 59 procent och ett tydligt ställningstagande för att inte lägga ner landsbygdsskolorna. Den politiska majoriteten, M och S, hade dock på förhand sagt att den inte skulle följa utslaget. Landsbygdsskolorna lades ner.

Och snart kan det vara dags att folkomrösta igen. Denna gång om försäljningen av värmerörelsen. Här finns inga komplicerade organisatoriska frågor av det slag som råder i skolverksamheten. Alternativen är raka, att sälja eller behålla i kommunal ägo.

Gruppledare Margareta Furustrand (L) väckte frågan i en intervju i Strengnäs Tidning. Och hon har goda argument. Det är värden på flera hundra miljoner kronor som står på spel och försäljningen berör direkt tusentals hushåll som är värmekunder.

Att samla ihop omkring 2 700 namnunderskrifter för att ta upp frågan i fullmäktige bör inte vara svårt. Oppositionen har organisatoriska resurser och det råder ingen brist på engagemang i kommunen. För Socialdemokraterna kan det vara ett sätt att ta sig ur en försäljning som lär bli svår att förklara för en stor del av väljarna.

Helsingborg genomförde en sådan folkomröstning i januari 2020, om försäljning av det kommunala energibolaget Öresundskraft. Valdeltagandet var mycket högt för att ligga vid en annan tidpunkt än ordinarie val – 50 procent – och utslaget glasklart. 96 procent röstade mot en försäljning. Den politiska majoriteten fick backa.

I ärlighetens namn bör sägas att det finns en inbyggd dynamik som drar mot ett nej i den här typen av folkomröstningar. Folk vet vad de har men inte vad de kommer att få och nej-åsikten är i regel starkare än en ja-åsikt, vilket påverkar vilka som röstar.

Å andra sidan bör den som har goda argument för en försäljning inte rädas väljarna och kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, Jacob Högfeldt (M), tillhör inte de räddhågsna. Dock kommer han att ha en uppförsbacke i sakfrågan. 

Risken för en taxehöjning vid en försäljning är överhängande. Ett privat bolag kommer ställa högre avkastningskrav på verksamheten än Strängnäs kommun, utan att tyngas av politiskt ansvar gentemot medborgarna. En försäljning innebär också att kommunen lämnar ifrån sig ett verktyg för kommunutveckling och slår sönder ett på det hela välfungerande driftbolag som man har gemensamt med Eskilstuna kommun.

Och det är svårt för Moderaterna att hävda att de har värderat denna fråga på dess egna meriter, som partiet har påstått bland annat på denna sida. Strängnäsmoderaterna har förespråkat en försäljning av Sevab, i olika delar, åtminstone lika länge som tidningens digitala arkiv har funnits. Redan i valet 1994 drev de detta och var öppna med att frågan var ideologisk.

Så nog handlar det till stor del om moderat ideologi även 2021.