Politiker säger ofta att invandrare ska integrera sig i det svenska samhället. Det handlar nästan alltid om att hitta jobb. Men det är också att lära sig normer och det svenska språket. Men alltför sällan pratas det om hur detta ska gå till.

I den processen kan kommuner göra en del. Ett lite ovanligt exempel är den Sommarskola som Kulturskolan i Vingåker för andra året i rad erbjuder nyanlända och asylsökande barn i högstadieåldern. Ungdomarna får under två veckor i juli testa på instrument, spela teater och utöva olika typer av kultur. Detta gick att läsa om i Katrineholms-Kuriren i fredags.

Bakgrunden är att när skolorna tar sommarlov kan barnen förlora mycket av det de lärt sig i svenska språket. Och även om det är viktigt att barnen har roligt under dessa två veckor så gör projektledaren Abeer Zreik det klart att språket är det viktigaste. Svenskan ska pratas så mycket som möjligt i vardagen så att den hålls vid liv.

Det är en viktig poäng och den gäller inte bara när skolan är stängd. Lärare kan så klart lära ut grunderna i svenska. Men frågor om fenomen och uttryck som finns här, och som skiljer sig mot andra länder, besvaras inte nödvändigtvis bäst av dem.

Samma tanke ligger bakom Eskilstuna kommuns projekt Flyktingguide/Språkvän. Det riktar sig till nyanlända och andra med utländsk bakgrund som vill förbättra sin svenska. De matchas sedan med frivilliga kommuninvånare med kunskaper i svenska språket och landets kultur. Tanken är att underlätta att lära känna varandra över kulturgränserna. En del fall leder till vänskap, andra inte.

Det är ett projekt som till förhållandevis liten peng för nyanlända och svenskar närmare varandra. Men förra sommaren sattes det på paus utan någon klar plan för vad som skulle hända med det. I slutet på förra året blev det dock klart att ABF Sörmland tar över.

Det kommer säkert att fungera utmärkt. På många håll runt om i Sverige sker den här typen av integrationsarbete just i civilsamhällets regi. Ibland med en tydlig plan för integration, i andra fall är det en lyckosam konsekvens av ett aktivt förenings- och folkbildningsliv. Språkkaféer och andra aktiviteter drivs av lokalföreningar och folkbildare. Inte heller ska engagemanget i trossamfund och idrottsförbund underskattas.

Integration är inget som sker per automatik. Det är på arbetsplatser, i fotbolls-, hockey-, eller handbollslaget, och I mängder av föreningar som människor lär sig sitt nya hemland och skapar viktiga kontakter för jobb och vänskap. Då räcker det inte med att säga att det bara är invandrarna som ska anstränga sig för att etablera sig här. Även de som är uppvuxna i Sverige behöver hugga i.