Hur många gånger har du använt dig av vatten i dag? Hur många gånger har du tagit för givet att det finns ett fungerande avlopp där du befinner dig?
Förmodligen har du inte ens reflekterat över de här frågorna, därför blir de också svåra att besvara.
Det är först när de inte finns vatten i kranen eller avloppen inte längre funkar som man förstår vilken betydelse de har för att få vår vardag att fungera.
Stora delar av det svenska vatten- och avloppsledningsnätet (VA-nätet) byggdes under 1950-, 60 och 70-talen. Nu börjar de närma sig slutet av sin tekniska livslängd. Samtidigt måste näten och VA-verken dessutom leva upp till skärpta miljökrav och krav på klimatanpassningar.
Nätet behöver alltså snarare förr än senare bytas ut och verken behöver åtminstone rustas upp.
Notan för dessa arbeten kommer att bli svindlande hög. 2019 beräknades enbart återanskaffningsvärdet på VA-näten i hela riket ligga mellan 720 och 900 miljarder kronor. Kostnaden lär ha ökat sedan dess.
Det är oklart var alla pengarna till denna nota ska komma ifrån.
"Vi står inför jättestora investeringar, i både nät och verk,” sade Karin Ols, affärsområdeschef VA på Eskilstuna energi och miljö (EEM) nyligen i tidningen.
Enligt Karin Ols handlar det bland annat om nya lagkrav och stora förnyelsebehov i näten. Vissa sträckor som blivit gamla måste bytas ut. Till det kommer allmänna kostnadsökningar. EEM gör också extra satsningar på att spola spillvattennätet för att hålla det rent.
Nästa år höjs VA-taxan i Eskilstuna med 9 procent. Det kan tyckas mycket, men det är ett subventionerat pris.
I början av året framkom att EEM tappat bort nära 190 miljoner kronor av VA-kundernas inbetalade avgifter. Pengarna har nu återförts och används bland annat till att begränsa avgiftshöjningarna fram till 2027. Årets avgiftshöjning på 10 procent slopades helt.
I år är den genomsnittliga höjningen av VA-taxorna i riket 13,9 procent enligt den årliga Nils Holgerssonundersökningen. Var fjärde kommun höjer taxan med över 20 procent. I Danderyd går den upp med över 63 procent. I Strängnäs ökar taxan med 22 procent i år och i Flen med 14,6 procent.
Att höjningarna är så stora nu beror på att näten behöver rustas upp men också på själva regelverket för VA-verksamheten.
VA-verksamheten är ett kommunalt monopol som regleras i lag. Den ska styras av en självkostnadsprincip som innebär att avgifterna inte får ”överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen.” Verksamheten får alltså inte gå med vinst.
Det finns ett undantag till detta förbud. Strikt förenklat innebär detta att det går att frångå självkostnadsprincipen om överskottet fonderas till framtida nyinvesteringar som kommer hela kollektivet till godo.
Det är alltså tänkt att de som använder VA-nätet ska betala alla kostnader. Men då krävs det att taxorna höjs i takt med behoven. De har de inte gjort i många kommuner. Det har bland annat inneburit att underhåll och renovering av näten inte prioriterats tillräckligt. VA-bolagen har rullat problemen framför sig. Men nu går det inte längre.
Enligt branschföreningen Svenskt vatten kommer taxorna att behöva fördubblas till 2040. Behoven skiljer sig dock mellan kommunerna. I vissa kommuner kommer taxorna därför att behöva öka betydligt mer än så.
Det är dock tveksamt om kunderna kan bära hela kostnaden för det uppskjutna underhållet och ett svindyra bytet av ledningarna.
Allt fler hoppas därför att staten ska komma till undsättning som en räddande ängel. De har också en mäktig lobbyist på sin sida: Sveriges Kommuner och Regioner. Organisationen vill att staten precis som den gjorde när VA-nätet bygges ut i mitten av förra seklet ska delfinansiera en stor del av kostnaden.
Hur det blir återstår att se. Men en sak är säker. VA-bolagen måste anpassa avgifterna efter behoven redan nu. Det kommer att svida när avgifterna ökar, men väntar man blir det ännu dyrare.