Riskerna för kriser i samhället har ökat. Det kan handla om allt från långvariga elavbrott, stora översvämningar till krig.
Som medborgare ska du ha beredskap att klara dig en vecka, då du ska kunna ordna mat, vatten, värme och kommunikation för att klara vardagen för dig och din familj – även om ni inte längre har tillgång till rent vatten, el eller värme.
Kunskapen om detta är god i befolkningen. En ny undersökning som utförts på uppdrag av Friluftsfrämjandet visar att sju av tio svenskar vet om att de förväntas klara sig själva när krisen eller kriget kommer.
Men det räcker inte att veta att man ska vara förberedd. Man måste också vara det. Här visar samma undersökning att de faktiska förberedelserna är betydligt skralare. Det är bara var tredje invånare som förberett sig för den dag krisen kommer.
Egentligen är det inte så konstigt. Att kriser kan inträffa är inte så svårt att förstå. Att de också kan drabba en själv och den egna familjen är helst en tanke man håller ifrån sig.
Det är som sagt högst förklarligt och mänskligt att agera så – men det är inte särskilt smart.
Krisberedskap handlar till stor del av att man tänkt till och förberett sig innan krisen är ett faktum.
Det är därför exempelvis myndigheter och organisationer tar fram krisplaner och övar på realistiska scenarier.
Med början i december övar personal på förskolor i Eskilstuna på hur man bäst ska rymma in barn och personal om det exempelvis inträffar en skjutning i närheten av skolan. De får lära sig hur man låser in sig i rum och gömmer sig.
Ingen vill tänka på ett sådant scenario – allra minst när det rör barn i förskolan. Men behovet finns och då måste man i förväg lära sig agera så säkert som det bara går.
Men det behöver inte vara så dramatiskt. Flera kommuner håller just nu på att förbereda sig för strömavbrott i vinter som beror på att elen kopplats bort. I Staffanstorp och Sollentuna har bland annat föräldrar informerats hur förskolor och skolor ska klara sig om elen försvinner.
På samma sätt kan man som privatperson tänka igenom tänkbara scenarier och hur man bäst kan förbereda sig. På så sätt klarar man krisen bättre – när den väl inträffar.
Det behöver inte vara så avancerat. Man kan exempelvis prata med sina grannar om någon av dem har en vevradio. Man kan ta reda på om kommunen har en trygghetspunkt i närheten där det kommer att gå att få information, hämta vatten eller ladda mobilen. Man kan se till att man har en dunk eller en spann att hämta vatten i. Det är också bra att fundera på om man har tillräckligt med torrvaror och konserver att hushållet klarar sig en vecka.
Man kan kalla det prepping med lite sunt förnuft.