Varför ber inte kommunen eleverna på Årbyskolan om ursäkt?

Den bristfälligt förankrade processen att lägga ned Årbyskolans högstadium har lett till onödig frustration, oro och sorg bland elever, vårdnadshavare och personal. Det borde barn- och ungdomsförvaltningen be dem om ursäkt för.

Årbyskolans rektor Elin Härnby lämnade sin tjänst med omedelbar verkan i tisdags.

Årbyskolans rektor Elin Härnby lämnade sin tjänst med omedelbar verkan i tisdags.

Foto: Joakim Serrander

Ledare2024-11-14 05:02
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

I tisdags meddelade Årbyskolans rektor, Elin Härnby, att hon slutar sin tjänst med omedelbar verkan. I januari börjar hon ett nytt jobb i Strängnäs. I ett brev som skickats till personalen berättar hon om vad som fått henne att fatta beslutet. 

En artikel i tidningen återger delar av innehållet i brevet där Elin Härnby skriver att hon i oktober kallades till ett möte med chefer på barn- och utbildningsförvaltningen. De ska ha bett henne att återkomma med ett bud om hur mycket hon ville ha för att köpas ut av kommunen. Ett erbjudande som Elin Härnby ska ha tackat nej till.

Kontentan av kritiken som framfördes mot henne på mötet var, enligt Härnby, att arbetsgivaren inte ansåg att hon ”uppfyllde kommunens policy".

Överträdelserna ska bland annat ha bestått av att hon sökt andra jobb. Att hon visat sig illojal genom att klä sig i svart dagen då förslaget om beslutet att lägga ned skolans högstadium offentliggjordes. Cheferna ska också ha haft synpunkter på att personalen inte i högre grad accepterade beslutet. 

undefined
Många elever på Årbyskolan är oroliga, ledsna och frustrerade. Som insändarskribenten Alicia som går i årskurs 6. Hon tycker att kommunen behandlar eleverna som "råttor".

Det här är Elin Härnbys version av händelserna. Någon annan bild ges inte av kommunen. 

När tidningen ber chefen för grundskolan i Eskilstuna, Susanne Englund, om en kommentar säger hon att det är ett enskilt personalärende. Englund har därför inte mer att säga än att Härnby valt att säga upp sig. 

Men utgår man från Elin Härnbys version finns det dock ett och annat att säga. 

Kommunen har visserligen rätt att använda skattepengar för att köpa ut en anställd på vilka grunder som helst. Men de angivna skälen i brevet är svaga. Det brukar krävas betydligt mer för att en arbetsgivare – särskilt en som har lika ont om pengar som Eskilstunas barn- och utbildningsförvaltning – ska be en arbetstagare att ange vilken summa som krävs för att hen ska sluta.

undefined
Susanne Englund, chef för grundskolan i Eskilstuna kommun, blickar helst framåt.

Det är inte illojalt för en arbetstagare att söka ett annat jobb. Livegenskap har alltid hört till undantagen i Sverige och har i vart fall inte använts sedan 1740. 

I Sverige omfattas alla anställda av den så kallade lojalitetsplikten mot sin arbetsgivare. Enkelt uttryckt innebär denna plikt att man inte ska skada eller medvetet försvåra arbetsgivarens verksamhet. Som anställd ska man även undvika situationer där man kan få dubbla lojaliteter, exempelvis att man bedriver en konkurrerande verksamhet på sin fritid. 

Är du chef ökar kraven på lojalitet mot din arbetsgivare. 

Men plikten är inte absolut. Som offentliganställd ger yttrandefriheten arbetstagaren rätt att både kritisera och framföra åsikter om den egna arbetsgivaren och verksamheten. 

Gränsen mellan lojalitetsplikten och yttrandefriheten är dock inte alltid helt glasklar. 

Men just i det här fallet är inte svårt att konstatera att det ingår i en persons yttrandefrihet att klä sig i svarta kläder en tung och jobbig dag på jobbet. 

Som arbetsgivare kan man också ha synpunkter på att en chef inte förmår att få alla anställda att rätta in sig i ledet. Men det är inte illojalt om man inte lyckas, trots att man försöker. Arbetstagarna har rätt att protestera och kritisera de beslut som fattas. 

undefined
Elever, vårdnadshavare och lärare har har protesterat mot det beskedet att lägga ned Årbyskolans högstadium.

Nedläggningen av Årbyskolans högstadium är också, som ledarsidan konstaterat, synnerligen illa skött av barn- och utbildningsförvaltningen och ansvariga politiker. 

Sorgen, ilskan och frustrationen som uppkommit efter beskedet hade kunnat dämpats om kommunen varit bättre förberedd. Om de ansvariga hade kunnat svara på alla frågor och därmed stillat många av farhågorna. 

Nu blev det inte så. I stället hamnade rektorn i kläm mellan förvaltningens krav på rättning i leden och personalens, vårdnadshavarnas och elevernas ilska, oro, sorg och frustration. 

Kommunen är emellertid inte beredd att ta på sig någon del av ansvaret för detta. Åtminstone inte än. 

När tidningen frågar Susanne Englund om förvaltningen rannsakat sig själv kring processen kring nedläggningen av högstadiet – om det finns något som de kunde gjort annorlunda svarar hon att det är för tidigt att säga. Hon säger att de får återkomma till frågan, när de blickar tillbaka och ser hur de blev. 

Men det borde inte vara så svårt för förvaltningen att redan nu be om ursäkt för den hittills bristfälligt förankrade processen. För all den oro och frustration som den redan orsakat.