För Vingåker är det inte nytt. Det sker också systematiskt. Det menar i alla fall Anneli Bengtsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vingåker (Katrineholms-Kuriren 17/11). Hon syftar på att människor "dumpas" eller "exporteras" från en kommun till en annan, bland annat till Vingåker.

Det innebär att kommuner tipsar och ibland hänvisar människor som saknar egen försörjning, och kan behöva en del samhällsservice, till boende i en annan kommun. Dessa personer kan vara nyanlända, missbrukare eller långtidsarbetslösa. 

I måndags släppte Statskontoret en kartläggning om det, där agerandet kallas "aktiv medverkan till bosättning i annan kommun".

63 procent av kommunerna som besvarat Statskontorets enkät uppger att de tagit emot nya invånare som fått hjälp av den tidigare kommunen att ordna bostad i den nya.

Ofta ordnar den ursprungliga kommunen med transporter, betalar de första hyrorna och förmedlar kontakt med hyresvärd. Syftet är att minska arbetsbelastningen och sänka kostnaderna i den egna kommunen. Men det handlar också om en brist på bostäder och långa kötider till hyresrätter.

Ofta är det frågan om rikare kommuner, med högre skattekraft än genomsnittet, som ”dumpar” människor i mindre kommuner. Inte sällan har den nya kommunen sämre ekonomi och arbetsmarknad. 

Konsekvenserna för den enskilde kan vara stora. Behandlingar och utbildningsinsatser behöver avbrytas. Barn rycks upp från skola. I mottagarkommunen blir det också ofta nya och långa utredningar om behov av stöd. Sådant kostar pengar. 

Det hör också till att orter med många lediga lägenheter ofta ligger en bit från centralorter och eventuella jobb. Det tillsammans med färre tåg och bussar kan leda till långvarig arbetslöshet, och för nyanlända svårare etablering.

Felet är inte enbart att dessa kommuner, för att spara pengar, undflyr ansvar för sina socialt och ekonomiskt utsatta invånare. De skapar också en hel del problem för andra kommuner och gör det svårare att lösa de sociala problemen. Så ska inte kommuner bete sig.