Det ska bli mindre attraktivt att som invandrare leva i Sverige. Kom inte hit, lämna Sverige! Så kan regeringens flyktingpolitik sammanfattas. 

I veckan presenterades regeringens ambitioner på debattplats i Dagens Nyheter av migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och SD:s migrationspolitisk talesperson Ludvig Aspling.

En utredare får i uppdrag att genomlysa det svenska asylsystemet för att pressa ned Sveriges åtaganden i flyktingfrågor till absolut minimum. Regeringen går så långt som att Sverige "inte i något avseende" ska vara mer generöst i asylpolitiken än vad som krävs av EU-rätten och andra internationella åtaganden. Och skulle Sverige vara något mer generöst, ska utredaren lägger fram förslag på hur de svenska reglerna ska anpassas till denna miniminivå. 

Regeringen menar att dessa förslag är en del i integrationspolitiken. Den påstår att färre asylsökande innebär bättre integration. Och då ska inte Sverige "locka" med generösare regler än andra EU-länder, menar Kristersson-styret.

Visst är det så att olika länder tolkar gemensamma EU- och asylregler olika, och dessutom har olika idéer om vad mer flyktingar ska ha rätt till. Det gäller även Sverige. I vissa delar är landet generösare, i andra ligger vi på lägstanivån. Det är ingen nyhet, det har konstaterats tidigare. Och i somras kunde man läsa i Dagens Nyheter om hur svenska ersättningsnivåer till asylsökande och ukrainska flyktingar är lägst bland en rad jämförbara länder.

Men det handlar inte om sådana jämförelser. Utan huruvida Sverige är generösare än minimikraven i behandlingen av människor som söker skydd. Förslaget har i detta hänseende inte mycket med integration att göra.

Det finns brister i svensk integrationspolitik. Inte minst i hur vi ska hålla ungdomar med invandrarbakgrund borta från gängbrottslighet, knark, vapen. I det finns det en klar förbättringspotential.

Men det är inte detta som integrationsdebatten oftast handlat om, fram till nyligen. Bland annat har partierna i regeringen pratat en hel del om jobben. Oavsett om det handlar om utomeuropeisk flyktinginvandring eller invandring från annat europeisk land är det många fler och en mycket större andel invandrare som är i jobb i dag än på slutet av 90-talet, och senare. Tiden till jobb har dessutom kortats mycket. Samtidigt har flyktinginvandringen hit varit både högre och lägre. Och i det avseendet är det svårt att se hur större invandring skulle försvåra för integration.

Mycket talar dessutom för att regeringens politik kommer försämra integrationsmöjligheterna för många som söker eller får skydd i Sverige. Utredaren ska även undersöka hur permanenta uppehållstillstånd ska helt fasas ut och hur de ska bli lättare att dra tillbaka, även bland de som redan är beviljade. Fler människors trygghet kommer därför att hänga löst. Vem vill under sådana omständigheter investera i till exempel utbildning för Sverigespecifika bristyrken? 

Detta är kortslutning på regeringsnivå.