Lågkonjunkturen måste motverkas med handlingskraft

Om vi inte gör någonting riskerar den här lågkonjunkturen att bli både djupare och allvarligare än vad de flesta bedömare trott, konstaterar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt.
Om vi inte gör någonting riskerar den här lågkonjunkturen att bli både djupare och allvarligare än vad de flesta bedömare trott, konstaterar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt.

Ledare 27 januari 2023 17:54
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Det pratas kanske inte så ofta om det, men när vi analyserar framtiden gör vi det inte bara baserat på fakta som siffror, analyser och prognoser. En del av tolkningen baseras även på förväntningar och känslor. Om vi tolkar den fakta vi har framför oss positivt eller negativt.

 

Företagare brukar generellt sett vara positiva. Det är en del av den entreprenöriella personlighet som man behöver ha när man startar och driver företag, konstaterade företrädare för Svenskt Näringsliv under en presskonferens på torsdagen. 

Organisationen presenterade det senaste resultatet från sin återkommande företagarpanel. Undersökningen, som har gjorts under januari 2023 ger en nulägesbild över de sörmländska företagarnas syn på det ekonomiska läget. Bilden är inte positiv. 

Företagarnas syn på framtiden är rent ut sagt dyster: 34 procent av företagen i Sörmland anger att deras försäljning kommer att minska under året. 29 procent av företagen säger att deras investeringar kommer att minska och 18 procent anger att antalet anställda kommer att minska.

 

Företagarnas analys av det kommande året är mer negativ i Sörmland än i riket. 

Företagarpanelens resultat tyder på att vi går in i en lågkonjunktur, säger Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv och professor i nationalekonomi, som medverkade på presskonferensen. 

Allt blir dock inte sämre. Daunfeldt konstaterar att det finns tecken på att inflationen håller på att avta. 

Det innebär inte att priserna kommer att gå ned. Vi får vänja oss vid ett högre kostnadsläge, men priserna kommer inte fortsätta att öka på samma sätt som under 2022.

 

Hur lågkonjunkturen kommer att påverka oss är ännu för tidigt att förutspå. Sven-Olof Daunfeldt pekar på betydelsen av psykologi. 

Det finns en risk att företagens pessimism smittar av sig och bidrar till att de redan rekordpessimistiska hushållen blir ännu mer pessimistiska. Det skulle försämra ekonomin ytterligare. 

– Om vi inte gör någonting riskerar den här lågkonjunkturen att bli både djupare och allvarligare än vad de flesta bedömare har angett i sina prognoser, konstaterar han.

 

Så vad kan vi då göra? Enbart positivt tänkande kommer inte att räcka på långa vägar. Det krävs helt enkelt åtgärder på flera plan. 

Regeringen har hittills varit alltför passiv. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tycks ha ägnat hela sin kraft åt att få elprisstöden på plats. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har poängterat vikten av en stram budget. Det är visserligen viktigt, men det går att upprätthålla budgetdisciplinen och genomföra reformer samtidigt.

Här spelar åter psykologin in. Genomförs reformer av ministrar som utstrålar handlingskraft och trygghet kan hopp och framtidstro förmedlas till hushåll och företagare. 

 

Det är inte bara regeringen som kan erbjuda en trygg hand som guidar genom krisen. Även kommunerna och regionerna kan göra mer. Kommunerna kan exempelvis se över och vid behov öka tillgången till den vuxenutbildning som underlättar omställning. Regionerna kan underlätta pendlande genom att se över kollektivtrafiken.

Till sist kan var och en bidra efter förmåga. En extra utelunch eller fika kan vara det som håller restaurangerna och kaféerna flytande.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa