I november förra året skickade Nationella vårdkompetensrådet ut ett pressmeddelande där de slog fast att det råder stor brist på specialistläkare i allmänmedicin – i dagsläget saknas 3 400 läkare. Långtidsprognosen ger inget hopp om snar bättring. År 2035 kommer var fjärde allmänläkare att saknas.
För att på sikt råda bot på bristen behövs en rad insatser konstaterar rådet, som bland annat föreslår att staten skulle skjuter till en miljard kronor årligen under fem år för att finansiera fler tjänster för läkare som vill specialisera sig i allmänmedicin (ST-tjänster och ST-läkare).
Det kostar pengar att anställa ST-läkare, så en extra miljard kan göra skillnad. Men problemet med kompetensbristen handlar om så mycket mer än pengar till fler tjänster.
Nyligen skrev ordföranden för Svensk förening för allmänmedicin, Magnus Isacson en debattartikel där han beskriver hur hoppet om en framtid som allmänläkare försvunnit hos hans yngre kollegor. (GP 1/8) Runda löften om att satsa på primärvården har i praktiken omvandlats till nedskärningar. När resurserna uteblir söker allt fler yngre läkare i stället anställning som nätläkare, företagsläkare, hyrläkare, skolläkare med mera. Det leder till en ond cirkel: arbetsmiljön på vårdcentralerna försämras ytterligare, när färre fast anställda läkare ska hantera verksamheten.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är medelåldern bland de månadsavlönade allmänläkarna 51 år. De timavlönade är ännu äldre, cirka 67 år.
Att det i längden inte är hållbart att upprätthålla primärvården med hjälp av timavlönade läkare som i stället med gott samvete skulle ha kunnat gå i pension säger sig självt. Målet måste vara att få ut fler unga läkare i arbetslivet och att få dem att stanna i primärvården.
De senaste åren har antalet utexaminerade läkare ökat. 2022 beräknades 1805 läkare examineras från utbildningarna. Nästa steg är inleda sin allmäntjänstgöring (AT-tjänst). Först efter genomgången AT-tjänst kan läkaren få sin legitimation. Men 2022 fanns totalt endast 1626 AT-tjänster att söka. I dag får en nyexaminerad läkare i snitt vänta i drygt 11 månader på en AT-tjänst, enligt AT-läkarrapporten för 2022.
Efter avslutad AT- tjänstgöring inleds ofta en ny väntan. Denna gång på en ST-tjänst. Dessa ledtider gör att det tar onödigt lång tid att bli specialistläkare.
Ett skäl till att det inte finns fler AT- och ST-tjänster är bristen på handledare. Därför är det viktigt att de handledare som finns faktiskt används till att bota läkarbristen.
De gör de inte i dag. Sveriges yngre läkare (Sylf) slog redan 2021 larm om att många handledare får arbeta med nyexaminerade läkare utan AT-tjänst. Samtidigt tillsätter inte regionerna AT-tjänster med hänvisning till handledarbrist.
Men handledarna kan även få i uppdrag att handleda andra. I tidningen har det gått att läsa om en äldre timavlönad allmänläkare som varit oskicklig i sin yrkesutövning, riskerat patientsäkerheten, fördröjt diagnoser och varit oprofessionell. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (Hsan) har därför beslutat att läkaren ska få en tre år lång prövotid. Hans arbete ska under denna tid överses av en handledare. (EK 3/8).
När handledarna är få och läkarbristen är skriande känns det som en märklig prioritering. I praktiken kanske ändå handledarbristen gör att det här löser sig självt. Att läkaren inte får fler uppdrag, eftersom ingen har tid att handleda honom.