Dramatiken i prisökningarna dunstar bort fortare Ă€n vad som tidigare befarades. Det syns i Konjunkturinstitutets nya uppdatering av det ekonomiska lĂ€get. Den sĂ€ger ocksĂ„ att vi inte fĂ„r den svĂ„ra lĂ„gkonjunktur som det â Ă€ven internationellt â varit mycket farhĂ„gor om.
DÀrmed klarnar förutsÀttningarna för diskussionen inför statsbudgeten och riksdagens ekonomiska beslut i höst. 2024 blir visserligen ett nÄgot svagare Är pÄ arbetsmarknaden. Men i den samlade produktionen i Sverige, dÀr det i Är blir en BNP-minskning, Àr tillvÀxt tillbaka redan 2024.
Det bör dÄ mer handla om att komma rÀtt med den lÄngsiktiga utvecklingen, som de stora investeringsbehoven i nÀringsliv och samhÀllelig infrastruktur. BÄde den tekniska utvecklingen och klimatfrÄgorna driver fram förÀndringstryck pÄ arbetsmarknaden och i delar av nÀringslivet.
Ăven i utbildningssektorn behöver det hĂ€nda Ă„tskilligt, inte minst i förbĂ€ttrad kvalitet pĂ„ en del hĂ„ll. Det gĂ€ller att fĂ„ in Ă€nnu fler i arbetslivet och möjliggöra rekrytering till det som kommer att kunna bli bristyrken framöver.
NÄgot som uppenbart inte behövs i budgeten för 2024 Àr stora stödÄtgÀrder och köpkraftsstimulanser för att allmÀnt hÄlla upp konsumtionen eller lindra verkningarna av pris- och rÀntehöjningar.
Att inflationen Àr pÄ vÀg nedÄt, utomlands och hÀr i Sverige, har varit tydligt en tid. Den breda inflationsvÄgen i producentpriserna, som började hösten 2021 och sedan slog mot konsumenterna, har mer eller mindre upphört.
I vÄras hade de olika index hos SCB som mÀter partipriser i nÀringslivet fallit frÄn som vÀrst 30 procent i Ärstakt till fem à tio procent. Före sommarsemestrarna var alla dessa kurvor nere pÄ negativa tal. Konjunkturinstitutet spÄr att konsumenterna i slutet pÄ nÀsta Är kommer att möta en inflation som Àr tillbaka nere under tvÄprocentsstrecket.
En av följderna bör bli att osÀkerheterna pÄ bostadsmarknaden, vad gÀller priser, energikostnader och nybyggnation följs av en normalisering. Att en fortsatt brant rÀnteuppgÄng hade blivit osannolik syntes redan i vÄras.
Höjs riksbankens styrrÀnta mer blir det troligen bara lite. SÄvÀl i byggsektorn som i detaljhandeln, dÀr hela 2023 prÀglats av fallande omsÀttning, kan lÀget rÀta upp sig utan dyrbara politiska ingrepp.
Nya orosmoln av kanske större betydelse kan dÀremot siktas pÄ exportmarknaderna. Den senaste tidens försvagning av produktionen, fast med fortsatt stark arbetsmarknad, har att göra med en avmattning i industrins exportefterfrÄgan. Detta Àr Ànnu mer pÄtagligt i Tyskland, en viktig marknad för mÄnga svenska tillverkningsföretag.
UppseendevĂ€ckande Ă€r Ă€ven en avsevĂ€rd tillbakagĂ„ng i Kinas utrikeshandel, bĂ„de pĂ„ export- och pĂ„ importsidan, dessutom Ă„tföljd av ett sĂ„dant tillbakagĂ„ngstecken som deflation, det vill sĂ€ga allmĂ€n prissĂ€nkning, enligt fĂ€rska siffror. Ăr allmĂ€n tillbakagĂ„ng i vĂ€rldshandeln pĂ„ vĂ€g kommer det starkt exportinriktade svenska nĂ€ringslivet att fĂ„ kĂ€nna av detta.
Att Kinas tillvĂ€xttakt, liksom tidigare den i Japan, skulle avta, med Ă€ndrad Ă„ldersstruktur, har varit vĂ€ntat. Ănnu en förklaring kan vara att den politiska ledningen i Kina Ă€r starkt upptagen med skĂ€rpt kontroll över befolkningen och med militĂ€r upprustning, och dĂ€rmed blivit mer oskicklig och försumlig i att vĂ„rda samhĂ€llsekonomin.
OmvÀrldens osÀkerhet finns alltid dÀr. Den tilltar i en tid med krig och rubbade klimatmönster. Men sÄ mycket viktigare Àr det att Àven tÀnka lÄngsiktigt i den ekonomiska politiken.
Mer tid bör dÄ Àgnas Ät att vÄrda och förbÀttra förutsÀttningarna för arbete, liksom för produktiva investeringar, god folkhÀlsa, rörlig arbetsmarknad och framÄtsyftande klimatpolitik.