Frågan om övervakning kan ibland kännas fjärran från den egna vardagen – med ett undantag. Det är när det plötsligt dyker upp reklam för en produkt eller ett företag i dina flöden som du nämnt i förbigående i ett samtal några dagar tidigare.
För många ger det här upphov till en känsla av obehag. Lyssnar din dator eller din telefon på dina samtal?
För hur annars ska man kunna förklara hur just du får reklamen?
Det är frågan som ingen kan ge något riktigt bra svar på.
Det som går att slå fast är att tekniken att lyssna finns. För tio år sedan skickade exempelvis företaget Amazon Technologies in en patentansökan för en teknologi som kan lyssna efter vissa nyckelord och anpassa reklamen efter dem. Ett resebolag skulle exempelvis vara intresserat av att höra nyckelorden: semester, pass, flyg, tåg och så vidare (Forskning.se 24/4).
För sju år sedan sökte Facebook ett patent som går ut på att man ska kunna använda mobilens sensorer för att samla information om användaren i syfte att anpassa sin reklam efter användarnas preferenser. De finns även andra som sökt patent för att kunna använda mobilen för att kunna lyssna efter nyckelord som yttras i närheten av den. I teorin behöver dessa företag inte ens använda sig av mobilens mikrofon. Annan teknologi i din telefon kan ersätta den.
Men att tekniken för att avlyssna finns är inte samma sak som att företagen faktiskt gör det i praktiken. Inom forskningen har man hittills inte hittat någonting som tyder på att det sker en storskalig avlyssning av våra mobiltelefoner.
De som forskar på området lämnar dock dörren på glänt för att det ändå kan ske. För det finns samtidigt inte några tydliga bevis på att tekniken inte används.
Att en person får riktad reklam för saker den pratat om, men inte googlat är emellertid – enligt experterna – inte ett entydigt bevis på att avlyssning sker.
De har i stället en annan teori, som på sitt sätt är lika läskig.
Varje dag lämnar du tydliga digitala fotspår efter oss. Det kan handla om webbplatser du besökt, vad du handlat på nätet, intressegrupper då gått med i på sociala medier. Allt detta ger upphov till data, som samlas in och kontinuerligt analyseras. När du korsar någon annans digitala spår kopplas era gemensamma intressen och skärningspunkter ihop.
Du kan exempelvis ha samma intresse som den person vars digitala spår du korsar. Och ni behöver inte kommunicera via nätet. Det kan räcka att ni sitter vid samma lunchbord för att era data ska knytas ihop. Ni kanske kopplar upp er via samma nät. Ni har tillåtit att vissa appar kan använda era platsdata.
Den person du digitalt knyts samman med kanske nyligen har googlat på en viss produkt. Baserat på era den data som samlats in om er konstateras att det finns en hög sannolikhet att du är intresserad av samma produkt. En annons dyker därför upp i dina flöden.
Så övervakad är du. Men kanske inte riktigt på det sätt som du trodde.