Dagarna går och förseningarna består

Det märktes inte att en ny operatör tagit över Mälartågen på måndagsmorgonen.

Det märktes inte att en ny operatör tagit över Mälartågen på måndagsmorgonen.

Foto: Oscar Stomberg

Ledare2024-06-17 18:43
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

I söndags tog en ny operatör, Transdev, över driften av Mälartågen. Sheron Fernando, affärschef på företaget, hoppades inför övergången att den initialt inte skulle märkas alls för resenärerna. 

Och det gjorde den inte. Måndagsmorgonens tågresa inleddes för många pendlare och resenärer på ett alltför välbekant vis: Med inställda och försenade tåg. 

Det beror ju på att det i grund och botten inte skett några större förändringar i samband med operatörsbytet. Det är samma tåg, samma personal, och samma spår. De tre huvudsakliga orsakerna till tågförseningarna: Trasiga tåg, brist på personal eller problem med spåren, kvarstår oavsett vem det är som är operatör.

Spårproblemen kan brytas ned i en rad underkategorier. Det kan bero på bristande underhåll som ger upphov till växelfel och andra fel på spåren. Det kan också bero på att det finns ett antal flaskhalsar, som exempelvis gör att två tåg endast kan mötas om det ena tåget står still. Men det kan också bero på att det finns hinder på spåren i form av nedfallna träd eller grenar. Det kan också finnas djur eller människor i spårområdet.

Men vad det än beror på är Mälartågen ofta försenade – i synnerhet sträckan Örebro - Eskilstuna - Stockholm-Uppsala. I januari kom endast 64 procent av tågen fram i tid. Sedan dess har det blivit lite bättre. I februari kom 80 procent av tågen punktliga och i mars och april 84 procent av tågen. Någon senare statistik finns i skrivande stund inte att tillgå.

Nu kan man tycka att 84 procents punktlighet låter ganska okej. 

Men då bör man beakta att Mälartåg inte räknar alla sena tåg som försenade. Har tåget ställts in ingår det över huvud taget inte i statistiken. Det är inte sent, eftersom det inte har avgått. De resenärer som tvingas ta nästa tåg kan dock ha en annan åsikt. 

Mälartåg har också en felmarginal på fem minuter. Ett tåg som är max fem minuter försenat anses, enligt detta sätt att räkna, ha kommit fram i tid.

Det kan man också tycka är helt okej. Fem minuter hit eller dit är väl inte så mycket att bråka om kan man tycka. 

Men för den som pendlar, och pendlar långt, är varje reseminut mindre värdefull. 

Om två tåg om dagen är fem minuter försenade blir det totalt 50 minuter extra i veckan. Och räknar man ihop alla förseningar på ett år är det mer än en arbetsvecka som slösats bort i förseningar. 

undefined
Det är svårt att få vardagspusslet att gå ihop, om man inte kan räkna med att tåget kommer fram i tid.

För kollektivtrafikresenärer finns ett tydligt samband: Ju längre tid man pendlar desto sämre mår pendlaren – och de som mår sämst pendlar över en timme, visar forskning

Det vill säga många av dem som i dag pendlar till eller från Eskilstuna och Strängnäs till Stockholm. 

Ju längre pendlingsresan är desto större påverkan får den på sömn och stress. En faktor som bidrar detta är den bristande kontrollen över restiden. Att det inte går att utgå från att tåget kommer fram i tid, när man behöver vara på jobbet vid ett visst klockslag eller hämta barnen på förskolan innan den stänger. 

Samtidigt finns det också uppenbara fördelar med att fler väljer att pendla längre sträckor. 

Ökad rörlighet i arbetskraften innebär att fler kan matchas mot bättre arbeten eller hitta sin drömutbildning. 

I längden bidrar mer och längre pendling därför till bättre ekonomi. Därför uppmuntras inte sällan långpendling av våra politiker. Men ska fler börja och långsiktigt orka att pendla behöver fler tåg gå i tid.

Det ställer krav på våra politiker, allt från de som representerar Mälartågs ägare Region Sörmland, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län och Region Östergötland, till regeringen som ger direktiv till och föreslår budgeten till Trafikverket.