Regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist konstaterar att regionen inte lyckades blir bättre på att leverera något alls efter att personalstyrkan ökat med cirka 700 personer under pandemin.
Region Sörmland har haft stora ekonomiska problem de senaste åren. Det har övriga regioner också haft, men sett till underskott per invånare i regionen har regionen befunnit i det absoluta bottenskiktet i flera år.
I en region utgör personalkostnaden en tung post. I Sörmland har regionens politiker därför bestämt att bemanningen ska tillbaka på samma nivå som före pandemin, vilket innebär att personalstyrkan måste minska med cirka 700 personer.
Till tidningen säger regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) att regionen inte lyckades blir bättre på att leverera något alls efter att personalstyrkan ökat med cirka 700 personer under pandemin. ”Vi kortade inga köer och höjde inga kvalitetsindex”. Ett skäl till detta kan vara att det, enligt Öqvist, mest var administrativ personal som ökade.
Det går att effektivisera i en organisation. Men det gäller att först göra sin hemläxa så att rätt åtgärder sätts in där de gör mest nytta. Men någon sådan läxa gjorde man inte i regionen. I stället beslutade regionfullmäktige att personalstyrkan skulle minskas med 3,5 procent samtidigt som en prioritering skulle tas fram, för att skona de som jobbar direkt i vården i möjligaste mån.
Det låter vagt och visade sig vara det. Enligt prioriteringsförslaget skulle hälso- och sjukvården dra ner sin personal med totalt 3,1 procent. Men inom vårdens olika divisioner slog nedskärningarna olika – från Division Primärvårds 1,4 procent till Division Medicins 3,5 procent.
Regionledningen verkar dock inte vara särskild bekymrad över detta. Inte heller av det faktum att 717 personer själva har sagt upp sig från regionen sedan september 2023.
Enligt Christoffer Öqvist säger 700–800 personer upp sig självmant i regionen varje år.
I regionen arbetar cirka 7 500 personer. En personalomsättning på runt tio procent varje år anses vara normalt i en organisation. Så vill man göra det enkelt för sig är siffran inte alarmerande. Men borrar man ned sig i siffrorna blir bilden en annan.
Om flera personer med särskilda kunskaper säger upp sig från en avdelning kan de vara svåra att ersätta. Viktig kunskap och kompetens kan förloras.
Av de 717 som sagt upp sig jobbade 580 inom hälso- och sjukvården. 13 procent som läkare, 31 procent som sjuksköterskor, 17 procent som undersköterskor, skötare med flera och 39 procent hörde till övriga personalgrupper.
Men för att få en tydlig bild behöver man bena upp siffrorna ännu mer, ned på personnivå. Vem är det som sagt upp sig, vad var skälet till att personen valde att sluta jobba för regionen, var jobbade den och med vad?
Om flera personer med särskilda kunskaper säger upp sig från en avdelning kan de vara svåra att ersätta. Viktig kunskap och kompetens kan förloras.
En artikel i tidningen beskriver arbetsmiljöproblemen på en avdelning på Mälarsjukhuset, där tolv sjuksköterskor sagt upp sig. En av dem som nu slutat beskriver vad som hände när nya personer skulle rekryteras. De nyanställda saknade rätt kompetens, något som bidrog till "en extrem lathetskultur, det saknades läkemedel och inskolningen för ny personal blev katastrofal. Det blev riktigt tungt att vara kvar på avdelningen. Vi försökte komma med kritik och vittnade om att det här inte fungerade, men vi fick inget gehör."
Enbart på en avdelning på Mälarsjukhuset har tolv sjuksköterskor sagt upp sig.
Bakom siffrorna och statistiken finns alltid människor. Att förstå vem det är och vilka motiv de har är viktigt. Regionen har inte råd att förlora viktig kompetens genom att inte värna sina anställda. Det handlar inte bara om att vara en god arbetsgivare utan om att i lika hög grad slå vakt om vårdkvaliteten och patientsäkerheten.
Det är också dags för Region Sörmland att verkligen göra sin hemläxa. Att 700 nyanställda personer inte ledde till kortare vårdköer eller förbättrade resultat i kvalitetsindex är inte samma sak som att det inte kommer att märkas om personalstyrkan bantas med lika många personer igen. Det handlar om vem det är som försvinner och vilka hål i kompetensen de lämnar efter sig.