Regeringen bjuder in till nationellt klimatmöte. Det var beskedet på debattplats i Dagens Nyheter i veckan.
Den M-ledda regeringen gjorde i artikeln klart att det är företag, fackföreningar, forskare, civilsamhälle och en del andra som står på inbjudningslistan. Det är dock oklart om oppositionen får hänga på. Huruvida statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) anser att någon från SD också ska närvara vet vi inte heller något om. Men SD-representanter har ju allt oftare presenterat förslag tillsammans med regeringen, trots att man inte formellt ingår i den.
Oavsett så vill regeringen tillsammans med deltagarna gå igenom sektor för sektor och diskutera, inte bara hur man ska minska sina utsläpp, utan också hur man ska gå ner till noll. Bra! Den sortens ambitioner borde många fler kunna skriva under på.
Nu kan man undra över greppet. Regeringen får det att låta som om Sverige behöver en ny klimatpolitik. Det kan givetvis diskuteras, men det känns lite senfärdigt. Tidspressen i klimatfrågan är ju stor och omtag kan riskera att välta sådant som fungerar överbord.
Trots detta kan klimatmötet bli intressant. Och det är positivt att näringslivet och dess intresseorganisationer välkomnar samtalet, däribland Svenskt näringsliv och LKAB (Dagens Industri 2/1). För det är i företagen de stora, ofta tekniska, förändringarna behöver ske.
Men frågan är vad regeringen själv vill tillföra. Ska de övertyga Naturskyddsföreningen om att sänkt skatt på fossilbränslen i verkligheten är klimatvänlig politik och inte riskerar påskynda klimatförändringarna? Eller ska biobränsleföretagen få förklarat för sig att regeringens "klimatpolitik" inte skadar deras bransch?
Denna affärsgren har tidigare räknat med att Sverige fortsätter att ställa höga krav på inblandning av biobränsle i bensin och diesel. Men regeringen vill från och med nästa år sänka den så kalla reduktionsplikten till EU:s lägstanivå för att spara på bilkörarnas pengar.
Att pausa uppräkningen av andelen biobränsle i fossilbränslet i tider av högre priser och ekonomiska svårigheter kan vara försvarligt. Efterfrågan på biobränsle fördyrar dieseln och bensin ytterligare vid pump. Men läser man regeringskritiken i DI från Jessica Alenius, vd för bränsle- och drivmedelsbranschens intresseorganisation Drivkraft Sverige, noggrannt blir det klart: Tillbakagången i biobränslekraven leder inte bara till ökade utsläpp – de investeringar som biobränslebranschens gjort i energislaget riskeras också.
Lärdom: Låter man plånbokspolitiken styra och publikfrieriet ta överhand kan det skada både klimat och företag. Lagstiftarna måste ha bättre markkontakt och mer långsiktighet än så.