Migrationspolitiken mÄste hÄlla ihop

Migrationskommitténs arbete ska vara klart i augusti 2020.

Migrationskommitténs arbete ska vara klart i augusti 2020.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2019-11-05 17:31
Detta Àr en ledare. StrengnÀs Tidning Àr en liberal tidning.

Sveriges lagstiftning blir aldrig fÀrdig. PÄ senare Är har exempelvis förbud mot medlemskap i terrororganisationer, höjda straff för gÀngkriminella och rÀtt till aktiv dödshjÀlp diskuterats. Den sortens levande debatt Àr en av grundbultarna i en demokrati, dÀr det hela tiden lappas, lagas, lÀggs till och dras ifrÄn i lagstiftningen.

Migrationspolitiken Àr inte ett undantag. Inget regelverk pÄ migrationsomrÄdet kommer att gÀlla för alltid. Antingen för att verkligheten krÀver en justering eller för att en ny politisk majoritet vill se reformer.

Det Àr vÀrt att ha i bakhuvudet nÀr migrationskommittén, med representanter frÄn alla riksdagspartier, trÀffades för sitt första riktiga arbetsmöte tidigare i veckan. PÄ bordet fanns enligt TT ett 20-tal olika punkter som gÄr i helt olika riktningar, och med tanke pÄ hur lÄngt ifrÄn varandra flera av partierna stÄr kommer diskussionen om migrationspolitikens utformning troligtvis att leva vidare Àven efter att kommittén har avslutat sitt arbete nÀsta Är.

Exempelvis vill Sverigedemokraterna satsa pĂ„ ökad Ă„tervandring. PĂ„ frĂ„gan om vad som Ă€r viktigast att fĂ„ igenom i förhandlingarna svarade Jimmie Åkesson (SD) "mindre invandring". Moderaterna tĂ€nker sig ett tak – eller volymmĂ„l – för antalet som beviljas asyl i Sverige och sĂ€ger blankt nej till varje reform som de tror kan öka antalet nyanlĂ€nda.

Samtidigt har S, MP, C och L, inom ramen för januariavtalet, enats om att alternativt skyddsbehövande Ă„terigen ska ha rĂ€tt till familjeĂ„terförening. Centerpartiet meddelade i mĂ„ndags att de vill ha fler lagliga vĂ€gar hit. V och MP föreslĂ„r en amnesti eller motsvarande för de ensamkommande ungdomarna som fick stanna genom den sĂ„ kallade gymnasielagen. Och nĂ€r Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni uttalade sig om ett asyltak sade hon att man inte kan "sĂ€tta en nivĂ„ pĂ„ en rĂ€ttighetslag. Alla har rĂ€tt att ansöka". 

DÀrför Àr det ur en aspekt bra att migrationskommitténs uppdrag Àr rÀtt begrÀnsat. Ska huvudregeln vara permanenta eller tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd? Ska en ny humanitÀr grund för uppehÄllstillstÄnd införas? Samt vilka krav ska gÀlla för och vid anhöriginvandring?

Svaren bör vara att permanenta uppehÄllstillstÄnd Àr att föredra och att förÀldrar och barn ska fÄ Äterförenas. Personer som vet att de fÄr stanna kan börja planera sin framtid pÄ ett sÀtt som de som hela tiden omprövas inte kan. DÄ ökar incitamenten att lÀra sig sprÄket och bli en del av samhÀllet, vilket i sin tur Àr jobbigt för den som inte fÄr bo med sin familj.

Vidare Àr det svÄrt att ha en human migrationspolitik utan en humanitÀr skyddsgrund, som kan anvÀndas som ventil vid sÀrskilt ömmande fall. Ett aktuellt exempel Àr de ensamkommande ungdomarna, som har varit hÀr sedan 2015 och som kommer att studera i Sverige i ytterligare flera terminer. Oavsett vad man anser om den sÄ kallade gymnasielagen, inser de flesta att det vore inhumant att om nÄgra Är kasta ut 20-23-Äringar, som kanske har levt en tredjedel av sina liv i Sverige, till ett land som mÄnga aldrig ens har besökt.

Med en ny skyddsgrund undviks det scenariot utan amnesti. Det rÀcker med en migrationspolitik som hÄller ihop.