Ett konkret resultat. I samband med mello-deltävlingen överlämnades en gåva till Eskilstuna.
Nämnd efter nämnd i Eskilstuna får spara. Men från det helägda kommunföretaget Destination Eskilstuna rullar miljonerna ut för att bekosta olika evenemang.
När en av mellos deltävlingar hölls i staden början av året lade Destination Eskilstuna, enligt Nyhetsbyrån Newsworthy, 2,7 miljoner kronor på jippot.
Men enligt Micke Lönngren, som är evenemangschef på Destination Eskilstuna, handlade det inte om så mycket pengar. I samband med att deltävlingen hölls uppskattade bolaget att slutnotan skulle landa på cirka 2,2 miljoner kronor.
Men säkra var de alltså inte.
Pengarna till mello togs enligt Micke Lönngren från kommunkoncernens evenemangsfond, som finansieras av vinsterna från de kommunala bolagen som K-fast och Eskilstuna Energi och Miljö.
Vinster, som kommunen annars brukar använda för att täppa till hål i sin egen budget.
Kostnaden för mello är inte den enda miljonnotan, som Eskilstuna Destination betalat under året. Notan för evenemangen inför OS gick totalt på 2 050 000 kronor. Det handlade bland annat om Olympiadagarna i maj när skolungdomar fick chansen att testa idrott och Svenska ollympiska kommiténs (SOK:s) officiella pre-camp. Den här gången togs 625 000 kronor från Destination Eskilstunas evenemangsfonder. De gick framför allt till att finansiera Olympiadagarna och att drapera staden med OS-pynt.
Även kultur- och fritidsförvaltningen var med och betalade notan. Bland annat gick pengar från förvaltningen till att rusta upp gräsplaner. De användes dock inte under pre-camp, eftersom damlandslaget i fotboll aldrig kvalade in till OS.
2022 när kommunen och berättade att pre-camp skulle genomföras i Eskilstuna, sa kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson att det inte skulle blir en dyr historia för kommunen: "För att vara tydlig: Det är inte så att vi behöver ge SOK en massa pengar för att komma hit, utan det vi erbjuder och bistår med är arenor samt service och bemötande för kringupplevelsen," sa Jansson till tidningen.
Om drygt två miljoner kronor är dyrt eller inte kan man naturligtvis ha olika åsikter om.
Men vad får då Eskilstunaborna för de spenderade miljonerna?
Efter Melodifestivalen berättade Destination Eskilstunas vd David Hofmann för tidningen att det inte går att räkna på vad man får tillbaka i kronor och ören.
Men staden får, enligt Hoffman, tillbaka andra värden i form av en stärkt besöksnäring, att Eskilstunaborna blir mer stolta över sin stad och en stärkt attraktionskraft som evenemangsstad.
Men värdet av detta är som sagt inte mätbart.
Värdet för en stad att arrangera Melodifestivalens deltävlingar anses dock ha minskat över åren. Hur många känner du som exempelvis såg deltävlingarna i Växjö eller Karlstad i år och tänkte att ”dit måste jag åka” och faktiskt gjorde det under året? Kommer du ens ihåg att det var deltävlingar i dessa städer?
Hur mycket förbättrades Eskilstunabornas stolthet för sin stad av att staden OS-pyntades under pre-camp? Ett evenemang som förutom reklamen gick många helt obemärkt förbi.
Det finns enligt många forskare ett skralt stöd för att den här typen marknadsföring funkar -- om syftet är att locka investeringar eller nya invånare till en stad.
Statsvetaren Gissur Erlingsson och nationalekonomen Andreas Bergh konstaterar exempelvis att det betydligt bättre att förbättra kommunens kärnverksamhet om tillväxten ska öka.
Korta handläggningstider, smartare trafiklösningar, kvalitet i välfärden och nolltolerans mot korruption ger i längden bättre utfall, menar de (Ekonomisk Debatt nr 7, 2019).
Men i Eskilstuna gör man tvärtom. Öser ut pengar på event samtidigt som nämnderna sparar.
Som ett led i att ”få en budget i balans” klubbade exempelvis samhällsbyggnadsnämnden i veckan igenom förvaltningens förslag att dra in stödet för skötsel av de enskilda vägarna. Ett stöd till 245 samfälligheter, som kostar kommunen 2,4 miljoner kronor om året.
Men vad vinner kommunen på detta? De vägsamfälligheter som varken får kommunalt eller statligt stöd kan nu välja att förbjuda icke behörig motortrafik på vägarna för att minska på slitaget och därmed kostnaderna. Vägar till bad, skog och annan rekreation kan komma att stänga för allmänheten.
En vägsamfällighet som inte tar emot statliga eller kommunala bidrag kan välja att stänga sin väg för allmän trafik, som här på Gotland.
Men även om vägarna hålls öppna spär man på en underliggande känsla bland de boende längs vägarna att kommunen gör skillnad på folk och folk.
Som Esbjörn Sundström, ordförande för en av de berörda vägsamfälligheterna uttryckte det i tidningen: ”Det här är en rättvisefråga. Våra skattepengar går till vägarna i stan, de borde räcka hit också."
Det går att höra invändningen. Att det inte är samma budget, att pengarna till Destination Eskilstuna inte är detsamma som till samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningen. Men det är ett svepskäl. Det går att ändra budgetar och skjuta till pengar.
Det är inte omöjligt för kommunen som ägare till Destination Eskilstuna att besluta att företagets medel till allahanda jippon ska minska och i stället lägga de sparade miljonerna på vägar, skolan eller äldreomsorgen. Att det inte redan är gjort är märkligt.