Mörkläggningen av skolan fortsätter. I torsdags 20/8 rapporterade Skolvärlden att Skolverket tagit beslut om att inte längre hålla Skolenhetsregistret tillgängligt för allmänheten, från och med den 1 september. 

Skolenhetsregistret är i praktiken en telefonkatalog, där bland annat kontaktuppgifter till alla skolor i Sverige, både kommunala och fristående, finns. Uppgifterna är sekretessbelagda, meddelade Skolverket. Inte heller ska kontaktuppgifter till kommunala skolor läggas upp i registret.

Skolverkets förklaring till att hålla kontaktuppgifter till kommunala och fristående skolor är besynnerlig. Till Skolvärlden säger Eva Durhán, chef för Skolverkets analysavdelning, att publicering av uppgifter från kommunala skolor kan vara en "bakväg" till att få tag i känsliga uppgifter om fristående skolor. På vilket sätt det ska gå till är dock oklart.

Domen myndigheten hänvisar till som stöd för sekretessbeläggningen kom i december förra året. I Kammarrätten bedömdes det att uppgifter om bland annat elevsammansättning och lärartäthet kan påverka eller avslöja friskolors ekonomiska förhållanden, och ska därför inte lämnas ut. Domen överklagades, men Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inget prövningstillstånd. Domen gäller därmed. 

I juni ändrade därför Skolverket sin sekretesspolicy. Sådana uppgifter kan inte längre publiceras annat än på riksnivå, meddelade man.

Samtliga partiföreträdare i riksdagen utbildningsutskott vill att lagstiftning ändras så att de uppgifter som nu av myndigheter och domstol mörkläggs ska vara offentliga. Men på frågan om offentlighetsprincipen också ska gälla fristående skolor är det däremot delat läger.

Fredrik Christensson (C) har i frågan ställt sig i linje med det som Friskolornas Riksförbund propagerar: det blir alldeles för stor administrativ belastning och kommer ta resurser från undervisningen. Också Patrick Reslow (SD) ställer sig bakom en sådan linje, och vill se andra vägar för insyn i skolan.

För andra ledamöter är det självklart att principen också ska gälla fristående skolor. Däribland Gunilla Svantorp (S), Gudrun Brunegård (KD) och Daniel Riazat (V). 

Och de har rätt. Friskolorna ingår också i skolsystemet, mottar tämligen stora summor i skattemedel och står i det offentligas tjänst. Det finns ett allmänt intresse att se vad som försigår i friskolornas verksamhet. Sveriges skolvalsmodell gör det också avgörande för elever och föräldrars som behöver underlag inför val av skola. En införd offentlighetsprincip skulle råda bot på många kunskapsluckor, men gör det också lättare för politiker, medier och forskare att faktiskt granska hur och om verksamheterna fungerar bra eller dåligt.

En annan ordning där det i lag regleras exakt vilka uppgifter, dokument och handlingar som ska vara tillgängliga för allmänheten blir onödigt krånglig. Det skulle också innebära att insynen i skattefinansierad skolverksamhet fortsätter vara begränsad.

Utvecklingen mot ökad mörkläggning och begränsning av insyn i skolan måste få ett stopp.