Vi står som inför en lågkonjunktur samtidigt som inflationen rusar. Det är en dålig kombination oavsett om man vill bekämpa lågkonjunkturen eller inflationen. För regeringen och Riksbanken innebär det att man förlorat merparten av de verktyg som man normalt har till sitt förfogande.
För att bekämpa inflationen använder Riksbanken sin penningpolitik och höjer räntan, trots att detta riskerar att försvåra lågkonjunkturen. Regeringen kan med sin finanspolitik försöka mildra effekterna av lågkonjunkturen, men många åtgärder som den vanligtvis tar till riskerar att öka inflationen så finansministern avstår.
Under 2023 väntas arbetslösheten öka samtidigt som de stora stimulanspaketen för att skapa fler jobb uteblir.
Så är allt nattsvart? Nej, det är det inte. Men det nya läget innebär att det kommer ställas mer krav på oss som individer – om vi blir arbetslösa.
Boende i Eskilstuna, Strängnäs och Flen bor dock mitt i en expansiv region med gott om arbetstillfällen och lärosäten. Det kommer att finnas jobb och utbildningar att söka – även om de finns längre bort.
Fler måste med andra ställa in sig på att pendla. När det gäller vår acceptans var vi kan tänka oss att söka jobb eller studera handlar det dock inte i första hand om avstånd utan om tid. De flesta accepterar att pendla en timme enkel väg. Tar det längre än så eller innebär resan flera och krångliga byten börjar det ta emot.
Alla varken kan eller vill ta bilen. Om fler ska pendla behövs därför en bra och smidig kollektivtrafik, som erbjuder hyfsad turtäthet, god punktlighet till en rimlig kostnad.
För regionerna, som ansvarar kollektivtrafiken i Mälardalen bör därför kollektivtrafiken hamna högt upp på dagordningen. Det bör finnas ett tydligt fokus på att öka individernas möjligheter att söka jobb och utbildning i ett allt större geografiskt område. Att få fler i arbete och studier.
Men i Mälardalen händer inte mycket, tvärtom här försämras i stället möjligheterna att pendla med kollektivtrafikens tåg.
Tågtrafiken upphandlas av det regionägda företaget Mälardalstrafik AB. Företaget ägs gemensamt av Region Sörmland, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län och Region Östergötland, som också är regionala kollektivtrafikmyndigheter.
Den senaste upphandlingen vanns av företaget MTR som tog över trafiken i december 2021. Företaget lovade runt men höll tunt. Sedan MTR tog över tågtrafiken har man stegvis försämrat sin service till passagerarna.
I augusti i år ströks 44 avgångar ur tidtabellen till följd av personalbrist. Flest avgångar ställdes in på sträckan Sala-Västerås-Eskilstuna – där turtätheten minskade med 18 avgångar på vardagar. Oavsett sträcka har dessutom många av de utlovade halvtimmesavgångarna dragits in.
I veckan meddelas att turtätheten försämras ännu en gång. I ett pressmeddelande försöker företaget få den sämre servicen att låta som något positivt: ”Med planerad reducering av avgångar minskas risken för akut inställda avgångar, resenärerna får på detta sätt en större förutsägbarhet och bättre förutsättningar att planera sina resor.”
Argumentet att färre turer och väsentligt längre arbetsdagar är något bra för resenärerna eller skulle öka viljan att pendla är dock inte helt lätt att skriva under på.
Så vad gör Mälardalstrafik AB och dess ägare de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen för att få MTR att leva upp till sitt avtal och minska tågkaoset? Ja det är frågan. På Mälardalstrafiks webbsida går det inte att läsa något om den senaste tidens försämrade service eller vad Mälardalstrafik gör för att få MTR att bättra sig. Kräver de viten, hotar de att säga upp avtalet, eller gör de inte ett skvatt?
Mälardalstrafik är svaret skyldigt och ansvariga politiker har lagt locket på.